Author Topic: Articles By Bhisma Kukreti - श्री भीष्म कुकरेती जी के लेख  (Read 723843 times)

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
             Income from Forests in British Uttarakhand (Kumaon-Garhwal)
-
                     Exploitation of Forest Resources-4

-
                            British Administration in Garhwal   -105
       -
History of British Rule/Administration over Kumaun and Garhwal (1815-1947) -122
-

            History of Uttarakhand (Garhwal, Kumaon and Haridwar) -959
-
                              By: Bhishma Kukreti (History Student)

-

           Officials took tax in Toll Tax Stations at Shivalik hill valleys for the outgoing wood from Shivalik hills.   Catechu was costly and the officials used to take tax as per Catechu   extraction factories (Bhatti). The tax on catechu was Rs.7.50 per Bhatti or extracting oven.
        The outing tax on wood was as follows in 1847 in Uttarakhand (Atkinson) in Rs. per carrier –

Particulars --- --------------------Bull Cart -----Mule load-Donkey----- Head load----------Boat load

Average wood-----------------------6-------
Sal Log (Shorea robusta ) ---------8
Oil Crusher--------------------------- 8
Sal logs for House --------------------8
Tendu log ------------------------------4
Bamboo----------------------------------6-------------------6----------------------3--------------------1
Babad grass ------------------------------6--------------------6--------------------3-------------------1
Tat-Nakul -----------------------------------6------------------6---------------------3
Grass for hut roofing -------------------6
Grass Munj for hut roofing -----------4
Lime------------------------------------------12-----------------6---------------------3
Lakh -------------------------------------------------------------2
Wood for coal or coal---------------------4
  The demand for above items was increasing in plains. British exploited the Uttarakhand forests as much they could.
  From 1855-57, there was sudden demand for sleepers for railway lines. The pine sleepers were being imported from Norway. The European sleepers were not durably fit for India. The Saugan, Sal sleepers were more durable. Therefore, British offered contract for cutting Sal, Shisham, and Saugan trees from Uttarakhand. Contractors cut the forests cruelly.

                             



-
Copyright@ Bhishma Kukreti Mumbai, India, bckukreti@gmail.com 8/1/2017
History of Garhwal – Kumaon-Haridwar (Uttarakhand, India) to be continued… Part -960
-
*** History of British Rule/Administration over British Garhwal (Pauri, Rudraprayag, and Chamoli1815-1947) to be continued in next chapter
-
(The History of Garhwal, Kumaon, Haridwar write up is aimed for general readers)
XX   
References 
 1-Shiv Prasad Dabral ‘Charan’, Uttarakhand ka Itihas, Part -7 Garhwal par British -Shasan, part -1, page- 287-312
 2- Atkinson, Himalayan Districts, Vol.-1 page 840-915
3- Waver, Forests of Upper India and their inhabitants page 13

Xx
 
History of British Rule, Administration , Policies, Revenue system,  over Garhwal, Kumaon, Uttarakhand ; History of British Rule , Administration , Policies Revenue system  over Pauri Garhwal, Udham Singh Nagar Kumaon, Uttarakhand; History of British Rule, Administration, Policies ,Revenue system  over Chamoli Garhwal, Nainital Kumaon, Uttarakhand; History of British Rule, Administration, Policies ,Revenue system  over Rudraprayag Garhwal, Almora Kumaon, Uttarakhand; History of British Rule, Administration, Policies ,Revenue system  over Dehradun , Champawat Kumaon, Uttarakhand ; History of British Rule, Administration, Policies, ,Revenue system  over Bageshwar  Kumaon, Uttarakhand ;
History of British Rule, Administration, Policies, Revenue system over Haridwar, Pithoragarh Kumaon, Uttarakhand;   

















































Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Modern Garhwali Verses  Songs,     Poems   

कारगिल की लड़ाई माँ   (करुण रस की यु गढ़वाली कविता )
-
रचना --   चंडी प्रसाद बंगवाल  (जन्म 1961 , वर्तमान -हिंसुरिया खाळ , भल्लेगाँव , टिहरी गढ़वाल )
-
Poetry  by - Chandi Prasad Bangwal
 
-
Critical and Chronological History of Modern Garhwali (Asian) Poetry –248
-
साहित्य इतिहास , इंटरनेट प्रस्तुति और व्याख्या : भीष्म कुकरेती
-
 कारगिल की लड़ाई मा मांजि
घुट घुट घुघट्यान्दि रैग्यूं
तेरि मुखड़ि देखणक मांजि
टुप-टुप  टुपरांदि  रैग्यूं।

कन होलि मेतरी माँ की ममता
कनि होलि ऊ आँखि
अंत समय मा रुफड़ान्दि रैगि
तेरी घुघुति सी सांखी।

बाळापन कु तेरु लाड -प्यार
हैंसदा -खेलदा ऊ दिन ,
मिलि जालू सब यीं माटी मा
जाणि बि नि छै मींन।

अपणु त फर्ज निभैगि
पर माँजी तेरा दूध कु कर्ज
जनम जनम कु रैगि।

तेरी बुढ़ोन्दि आँख्यूं कु पाणि
पोंछि नि सैक्यूं मांजि ,
अपणा देश कि रक्षा खातिर
ऐ बि नि सैक्यूं मांजि।

नौं त अमर करि गैयूं मांजि
पर तेरि सेवा नि कैई
हे ! विधाता अगलू जनम बि
माँ कि ही कोख मा देई।

-
 कारगिल की लड़ाई मा मांजि
तेरु सपूत हे भारत माता 

 ( डांडा कांठा स्वर , पृष्ठ 31
Poetry Copyright@ Poet
Copyright @ Bhishma Kukreti  interpretation if any
-
 Critical and Chronological History of Asian Modern Garhwali Songs ,  Poets   ; Critical and Chronological History of Modern Garhwali Verses ,  Poets ; Critical and Chronological History of Asian Modern Poetries  ,  Poets  ; Poems Contemporary Poetries  ,  Poets  ; Contemporary Poetries from Garhwal; Development of Modern Garhwali Verses; Poems  ; Critical and Chronological History of South Asian    Modern Garhwali Verses  ; Modern Poetries ,  Poets  ; Contemporary Poetries,  Poets  ; Contemporary Poetries Poems  from Pauri Garhwal; Modern Garhwali Songs  ; Modern Garhwali Verses  ; Poems,  Poets   ; Modern Poetries  ; Contemporary Poetries  ; Contemporary Poetries from Chamoli Garhwal  ; Critical and Chronological History of Asian Modern Garhwali Verses ; Modern Garhwali Verses,  Poets   ; Poems,  Poets  ; Critical and Chronological History of Asian  Modern Poetries  ; Contemporary Poetries  , Poems Poetries from Rudraprayag Garhwal Asia   ,  Poets   ; Modern Garhwali Songs,  Poets    ; Critical and Chronological History of Asian Modern Garhwali Verses  ; Modern Poetries  ; Contemporary Poetries ,  Poets   ; Contemporary Poetries from Tehri Garhwal  ; Asia  ; Poems  ;  Inspirational and Modern Garhwali Verses ; Asian Modern Garhwali Verses  ; Modern Poetries; Contemporary Poetries ; Contemporary Poetries from Uttarkashi Garhwal  ;  Modern Garhwali Songs; Modern Garhwali Verses  ; Poems  ; Asian Modern Poetries  ; Critical and Chronological History of Asian Poems  ; Asian Contemporary Poetries ; Contemporary Poetries Poems from Dehradun Garhwal; Famous Asian Poets  ;  Famous South Asian Poet ; Famous SAARC Countries Poet  ; Critical and Chronological History of Famous Asian Poets of Modern Time  ;
-
 पौड़ी गढ़वाल, उत्तराखंड  से गढ़वाली , कविता ; चमोली  गढ़वाल, उत्तराखंड  से गढ़वाली पद्य  , कविता ; रुद्रप्रयाग गढ़वाल, उत्तराखंड  से गढ़वाली पद्य  , कविता ;टिहरी गढ़वाल, उत्तराखंड  से गढ़वाली पद्य  , कविता ;उत्तरकाशी गढ़वाल, उत्तराखंड  से गढ़वाली पद्य  , कविता ; देहरादून गढ़वाल, उत्तराखंड  से गढ़वाली पद्य  , कविता ; 
-
  स्वच्छ भारत ; स्वच्छ भारत ; समर्थ गढ़वाल

--
 


Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Hemwati Nandan Bhatt, ‘Hemu’ : A Directive and Suggestive Garhwali Poet
Critical and Chronological History of Modern Garhwali (Asian) Poetry –- 162
                    Literature Historian:  Bhishma Kukreti
-
          Most of the poems of Hemwati Nandan Bhatt Hemu are directive in nature and he shows what is wrong-right happening and then suggest what should be done.
        Hemwati Nandan Bhatt Hemu was born on 15th November, 1973 in village Boonga of Yamkeshwar Block, Pauri Garhwal , Himalaya. Hemwati Nandan Bhatt is master in Sociology and History. Hemu Bhatt is free lancer journalist residing in Rishikesh.
Hemwati Nandan Bhatt published tens of Garhwali poems and Geets in various regional periodicals of Uttarakhand.  (All India radio have been  relaying  regularly the poems, chats of Bhatt. The representative poems of Hemu Bhatt are published in collections of Garhwali poems - Gwathani Gaun Bate and Biji Gyai Kavita . Hemwati Bhatt brought his Garhwali audio cassette in the name ‘Bagat’.
           Readers and Critics admire pems as Khot, Dathudi Pailailya Didyun, Bhag ko Ni Dosh, Kya Bajar podi , Teri Jagwal, Lyakhar Bhai geet Rachna Chhan, Kothi Dehradun Banan etc
           His poems are based on the subjects of wrong happenings in the society and at the same time, Hemu Bhatt suggests the corrective measures through his poems.
Bhatt writes Geet, rhymes and non-rhymes in Garhwali poetry.
-
डेवलपमेंट 2020  मा (गढ़वाली कविता )


-
कोल्ड्रिंक बियर बार पाड़ डांडा वार- प्व़ार
कच्ची न पक्यूं की बार मैनुफैक्चरिंग बहार
होली मेरा उत्तराखण्ड मा
डेवलपमेंट 2020  मा।
 
चूनै रवट्टी झंगोरू कोदू कण्डळी  भूली जा
केक बिरेड टोस्ट बटर , जैम रटिल्या   
औण वळी चा   बहार हां 
डेवलपमेंट 2020  मा।
 
ओल्ड बिचार फुंड धरा नयि थिंक अपणैल्या
  नौना  बाळौ  ना डरा रात -बिर्त घुमण द्या
नाइट क्लब डिस्को बार मा 
डेवलपमेंट 2020  मा।
 
पैलि लुटेंदा छा भैर अब लुटेल्या भितर
भैर वळा चोर छा भितर वळा अपड़ छन
काका बड्डा भाई भतीजा
  डेवलपमेंट 2020  मा।
 

(Ref-ऊदु ब्वगदी गंगा  कविता संग्रह )
 

 

Copyright @ Bhishma Kukreti Mumbai; 2016

Critical and Chronological History of Asian Modern Garhwali Folk Songs,  Poets   ; Critical and Chronological History of Modern Garhwali Folk Verses,  Poets ; Critical and Chronological History of Asian Modern Poetries,  Poets  ; Poems Contemporary Poetries,  Poets  ; Contemporary folk Poetries from Garhwal; Development of Modern Garhwali Folk Songs ; Poems  ; Critical and Chronological History of South Asian    Modern Garhwali Folk Verses  ; Modern Poetries ,  Poets  ; Contemporary Poetries,  Poets  ; Contemporary folk Poetries Poems  from Pauri Garhwal; Modern Garhwali Folk Songs; Modern Garhwali Folk Verses  ; Poems,  Poets   ; Modern Poetries  ; Contemporary Poetries  ; Contemporary folk Poetries from Chamoli Garhwal  ; Critical and Chronological History of Asian Modern Garhwali Folk Songs  ; Modern Garhwali Folk Verses,  Poets   ; Poems,  Poets  ; Critical and Chronological History of Asian  Modern Poetries; Contemporary Poetries , Poems folk Poetries from Rudraprayag Garhwal Asia,  Poets   ; Modern Garhwali Folk Songs,  Poets    ; Critical and Chronological History of Asian Modern Garhwali Folk Verses  ; Modern Poetries  ; Contemporary Poetries,  Poets   ; Contemporary folk Poetries from Tehri Garhwal; Asia  ; Poems  ;  Inspirational and Modern Garhwali Folk Songs  ; Asian Modern Garhwali Folk Verses  ; Modern Poetries; Contemporary Poetries; Contemporary Folk Poetries from Uttarkashi Garhwal  ;  Modern Garhwali Folk Songs; Modern Garhwali Folk Verses  ; Poems  ; Asian Modern Poetries  ; Critical and Chronological History of Asian Poems  ; Asian Contemporary Poetries; Contemporary folk Poetries Poems from Dehradun Garhwal; Famous Asian Poets  ;  Famous South Asian Poet ; Famous SAARC Countries Poet  ; Critical and Chronological History of Famous Asian Poets of Modern Time  ;
-
 
-
  स्वच्छ भारत ; स्वच्छ भारत ; समर्थ गढ़वाल
 
 
 
 

--
 


Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Preparation for IAS Exam, UPSC exams
-
UPSC Paper II  Syllabus
-
IAS /UPSC परीक्षा का सैलेबस - 2
प्रिलिमनरी पेपर सिलेबस पेपर -2
-

( गढवाल भ्रातृ मंडल (स्थापना -1928 ) , मुंबई  की मुहिम  –हर उत्तराखंडी IAS बन सकता है )
-
IAS/IRS/IFS कैसे बन सकते हैं श्रृंखला -24
-
गढ़वाल भ्रातृ मण्डल हेतु प्रस्तुति - भीष्म कुकरेती
-
  UPSC Paper Syllabus II
मार्क्स - 200
परीक्षा समय - 2  घण्टे
 
१- ज्ञान
२- संवाद -संचार (Communication )
३- आपसी संबन्ध व संवाद -संचार कौशल
४- तार्किक -बुद्धि कौशल व विश्लेषणात्मक कौशल
५- निर्णय लेने का कौशल , समस्या समाधान कौशल
६- मानसिक अवस्था
७-आधारभूत संख्या /गणित ज्ञान (कक्षा दस के बराबर )

-
शेष IAS/IPS/IFS/IRS कैसे बन सकते हैं श्रृंखला - 25 में.....
-
-
कृपया इस लेख व " हर उत्तराखंडी IAS बन सकता है" आशय को कम से कम 7  लोगों तक पँहुचाइये प्लीज !
-
IAS Exams, IAS Exam preparation, UPSC exams, How I can be IAS , Rules of IAS exams, Characteristics of IAS exam, How will I success IAS exam, S UPSC Exam Hard ?Family background and IAS/UPSC Exams, Planning IAS Exams, Long term Planning, Starting Age for IAS/UPSC exam preparation,  Sitting on other exams ,Should IAS Aspirant take other employment while preparing for exams?, Balancing with College  Study ,Taking benefits from sitting on UPSC exams, Self Coaching IAS/UPSC Exams,  Syllabus  IAS/  UPSC Exams ,

--
 


Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1

Satire and its Characteristics, Ramayana Stories व्यंग्य परिभाषा, व्यंग्य  गुण /चरित्र
-
                     वाल्मीकि अर हौर रामायणो मा हौंस -व्यंग्य

-


    (व्यंग्य - कला , विज्ञानौ , दर्शन का  मिऴवाक  : (   भाग  18      )

                         भीष्म कुकरेती
-
 हाँ उन त वाल्मीकि रामायण एक गम्भीर महाकाव्य च अर सैत  च वैबगत  ऋषि कम ही हास्य -व्यंग्य कृति रचदा रै होला।  पण कथा माँ हौंस -व्यंग्य अफिक बि ऐ जांद।
वाल्मीकि रामयाण रचना काल का हास्य -व्यंग्य संस्कृति अर आजका व्यंग्य संस्कृति मा भौत अंतर च तो हम वाल्मीकि रामयण का भौत सा हास्य अर व्यंग्य तैं समजी नि सकदा।  फिर भी खुजनेरुंन कुछ न कुछ ख्वाज च।
मंथरा -कैकेयी सम्बाद मा मंथरा द्वारा कैकेयी की उलाहना वाल्मीकि रामयण मा व्यंग्यौ  सबसे बडो उदाहरण च। 
जे. के . त्रिखान  ( A Study of Ramayana (1981, Bharti Vidya Bhawan )  वाल्मीकि द्वारा मन्थरा कैकेयी सम्बाद, शूर्पणखा लक्ष्मण संवाद , शूर्पणखा -रावण सम्बाद आदि खण्डों माँ हास्य व्यंग्य का खोजपूर्ण विवरण दे  .
पी ऐस  सुब्रमण्य  शास्त्री न बि A Critical Study of Valmiki Ramayana  माँ हास्य -व्यंग्य बहुत सा उदाहरण देन अर ल्याख बल 'त्वद्विधानां', अपूर्वी , भार्यया शब्दों तै शिल्ष्ट अलंकार प्रयोग से हास्य व्यंग्य पैदा करे गे (पृष्ठ 28 ) 
हौर भाषाओं मा वाल्मीकि रामायण पर आधारित रामायण ग्रन्थों मा  त हास्य व्यंग्य भौत मिल्दो।  तुलसीकृत रामचरित मानस , आदि रामायणों मा  हास्य -व्यंग्य मिळद च।
Paula Richman की Ramayana Stories in Modern South India (2008 ) मा रामायण कथाओं मा हास्य व्यंग्य का क्षणों वर्णन मिल्दो।
पण्डित राधेश्याम कथावाचक कृत रामलीला हेतु रचीं रामायण मा  तो दसियों जगा हास्य -व्यंग्य मिल्दो।
गुणानन्द पथिक की गढ़वाली रामलीला मा  बि दसियों जगा हास्य -व्यंग्य मिल्दो।
रामायण विषयी गढ़वाली विडीओओं  मा बि  दसियों जगा हास्य -व्यंग्य मिल्दो।
 
23 / 1 /2017  Copyright @ Bhishma Kukreti

Discussion on Satire in Ramayana ; definition of Satire; Verbal Aggression Satire in Ramayana ;  Words, forms Irony in Ramayana , Types Satire in Ramayana  ;  Games of Satire in Ramayana  ; Theories of Satire in Ramayana ; Classical Satire in Ramayana ; Censoring Satire  in Ramayana ; Aim of Satire  in Ramayana; Satire and Culture , Rituals in Ramayana
 व्यंग्य परिभाषा , व्यंग्य के गुण /चरित्र ; व्यंग्य क्यों।; व्यंग्य  प्रकार ;  व्यंग्य में बिडंबना , व्यंग्य में क्रोध , व्यंग्य  में ऊर्जा ,  व्यंग्य के सिद्धांत , व्यंग्य  हास्य, व्यंग्य कला ; व्यंग्य विचार , व्यंग्य विधा या शैली , व्यंग्य क्या कला है ?   



Thanking You .
Jaspur Ka Kukreti

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Satire and its Characteristics, Upnishad , व्यंग्य परिभाषा, व्यंग्य  गुण /चरित्र

               उपनिषदुं मा हौंस -व्यंग्य  -1

    (व्यंग्य - कला , विज्ञानौ , दर्शन का  मिऴवाक  : (   भाग -19      )

                         भीष्म कुकरेती

                     उपनिषद याने मनोविज्ञान की छ्वीं।  याने धर्मै छ्वीं।  याने बड़ो गम्भीर साहित्य।  उन बि भारत माँ धार्मिक आख्यानों मा हौंस -व्यंग्य कमि मिल्दो।  पण आखिर उपनिषद बि मनिखों की इ रचना छन  तो उपनिषदों मा  बि कथ्या जगा हौंस -व्यंग्य मिल्द च।
छान्दोगेय उपनिषद मा 'जबला पुत्र सत्यकाम ' कथा तो असली व्यंग्य च।  सत्यकाम गुरुकुल जाण चाणों छू तो वैन अपण माँ तै अपण गोत्र पूछ।  ब्वे न बताई बल वा तो युवावस्था म  परिचारिणी थै अर तबी वीं सणि सत्यकाम प्राप्त ह्वे।  अतः जाब्ला तै पता नी छू कि वींको पुत्रो असली गोत्र क्या छौ।  सत्यकाम जब गुरुकुल पौंछ त वैन गुरु तै अपण गोत्र नि बताई अर सीढ़ी सच्ची बात बथै दे तो गुरुन बोली बल इन स्पष्ट भाषण क्वी ब्राह्मण पुत्र नि दे सकुद , गुरुन सत्यकाम तै पढाणो जगा चार सौ कमजोर , मरतणया  गौड़ चराणो  भेजी  दे।  सत्यकामन प्रण ले बल जब तलक १००० गौड़ नि ह्वे जाल वैन बौण ही रौण। जंगळ मा सत्यकाम तै सांड , अग्नि , हंस , मद्गुनन सत्यकाम तै ज्ञान दे।  जब वो गुरु का पास ऐ तो गुरुन वी चार ज्ञान देन , फिर वै तै गुरु की जगा   अग्न्युन ज्ञान दे।
  या कथा वास्तव सामाजिक परिवेश पर बि व्यंग्य च और जात पांत पर व्यंग्य का साथ साथ यो बि बथान्द कि ज्ञान का वास्ता गुरु से अधिक प्रकृति कामयाव गुरु च।  अपरोक्ष रूप से अब्राह्मण शिष्य तै पढाण मा आनाकानी एक व्यंग्य ही च।  (chhandogey Upnishad 4.4 to 4.9

24 / 1 /2017 Copyright @ Bhishma Kukreti

Discussion on Satire Upnishad; definition of Satire; Verbal Aggression Satire; Upnishad,  Words, forms Irony, Types Satire  Upnishad;  Games of Satire Upnishad ; Theories of Satire  Upnishad ; Classical Satire  Upnishad ; Censoring Satire; Aim of Satire; Satire and Culture , Upnishad  , Rituals ,Upnishad
 व्यंग्य परिभाषा , व्यंग्य के गुण /चरित्र ; व्यंग्य क्यों।; व्यंग्य  प्रकार ;  व्यंग्य में बिडंबना , व्यंग्य में क्रोध , व्यंग्य  में ऊर्जा ,  व्यंग्य के सिद्धांत , व्यंग्य  हास्य, व्यंग्य कला ; व्यंग्य विचार , व्यंग्य विधा या शैली , व्यंग्य क्या कला है ?   


Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1

Satire and its Characteristics, Satire and humor in Upnishad व्यंग्य परिभाषा, व्यंग्य  गुण /चरित्र
-
                 उपनिषदुं मा हौंस -व्यंग्य -2
-


    (व्यंग्य - कला , विज्ञानौ , दर्शन का  मिऴवाक  : (   भाग - 20   )

                         भीष्म कुकरेती
-


                     उपनिषदुं  तै आम लोक धार्मिक ग्रन्थ मन्दन पर  उपनिषद विशुद्ध मनोविज्ञान कु विज्ञानं छन। इनम हौंस -व्यंग्य मुश्किल से मिल्दैन।  किन्तु छान्दोगेय उपनिषद (1 :12 ) मा  व्यंग्य उफरिक आयुं च ( S .C . Sen , The Mystic Philosophy of Upnishads, page 45 ) । ये अध्याय मा शौव उद्गीथ सिद्धांत समझाणो बान रचयिता कुत्तों उदाहरण दीन्दो।  एक ऋषि ग्लावs समिण कुछ कुत्ता ( ऋषि ) आंदन अर एक सफेद कुत्ता से भोजन की अपेक्षा करदन।   सफेद कुत्ता ऊँ कुत्तों से सुबेर आणो बुल्दो।  दुसर दिन वो अलौकिक कुत्ता एक हैंकॉक पूँछ  अपण मुख पूटुक लेकि इनि आंदन जन वैदिक ऋषि जुलुस माँ आंदन।  अर ऊँ सब्युन हिंकार ('हि ' स्तोभ ) शुरू कार अर सब बुलण लगिन , हम भोजन , जलपान का इच्छुक छंवां   ... हम तै अन्न द्यावो , अन्न द्यावो  ... "  ये खण्ड मा वैदिक ऋषियों को लालच पर सचमुच माँ एक व्यंग्य च अर ऋषि कुत्तों की योनि वास्तव माँ ऋषियों द्वारा कुत्ता जन व्यवहार पर व्यंग्य ही च। ये सन्दर्भ मा John Oman  ( Natural and Supernatural पृष्ठ 490 ) छान्दोगेय   उपनिषद का उदाहरण दीन्दो अर बथान्द बल भौत सा  ऋषि बगैर अर्थ समझ्यां वैदिक ऋचा जोर जोर से बखणा रौंदन   अर यो बात उपनिषद  मा व्यंग्य शैली से बुले गे ।
S .C Sen बथान्दन बल बृहद अरणायक उपनिषद  (अश्वपति आख्यान अध्याय ) मा पशु बलि की भर्त्सना वास्तव मा व्यंग्य रूप से करे गे  अर उपनिषदनिक व्यंग्य को सर्वोत्तम उदाहरण च। 
A .B . Keithन ( The Relgion and Philosophy of Veda and Upnishads ) बि वेद अर उपनिषदुं मा व्यंग्य का उदाहरण पेश करिन।


-


26/ 1 /2017 Copyright @ Bhishma Kukreti

Discussion on Satire; Upnishad definition of Satire; Upnishad Verbal Aggression Satire;  Upnishad  forms Irony, Types Satire;  Upnishad Games of Satire; Theories of Satire; upnishad Classical Satire; Censoring Satire; Aim of Satire; Satire and Culture , Rituals व्यंग्य परिभाषा , व्यंग्य के गुण /चरित्र ; व्यंग्य क्यों।; व्यंग्य  प्रकार ;  व्यंग्य में बिडंबना , व्यंग्य में क्रोध , व्यंग्य  में ऊर्जा ,  व्यंग्य के सिद्धांत , व्यंग्य  हास्य, व्यंग्य कला ; व्यंग्य विचार , व्यंग्य विधा या शैली , व्यंग्य क्या कला है ?   


Thanking You .
Jaspur Ka Kukreti

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
                            Forest Administration by Ramsay
-

                     Exploitation of Forest Resources-4

-
                            British Administration in Garhwal   -105
       -
History of British Rule/Administration over Kumaun and Garhwal (1815-1947) -122
-

            History of Uttarakhand (Garhwal, Kumaon and Haridwar) -959
-
                              By: Bhishma Kukreti (History Student)

-
                One of various steps for reforming forest administration by Kumaon commissioner Captain Henry Ramsay was forest protection.
 Atkinson called Ramsay as first conservator of Uttarakhand.
  Ramsay stopped offering old system of offering forest on contract and started new system.  Henry Ramsey stopped farming inside forests. Ramsey offered land to those were farming in hill forests in Bhabhar or Haridwar to Baramdev region. That was first appreciable step in protection for forests.
 By 1867, Ramsey displaced Goth (a temporary camp for animals) from forest of Haldwani to   Sharda River. Ramsey desired for displacing all ‘Goth’ from Garhwal forests.
   Ramsey started branding / indentifying by the officials the trees to be cut by contractors. The government officials used to hammer on trees to be cut.  By displacing Goth from forests was also for decreasing forest fire in summer season. By that there were difficulties for Goth masters but was fine for forest protection. Ramsey started cultivating new tress too. There was increase in forest revenue and there was net saving for Rs 15 lakhs in 1867-68 after all expenses (Atkinson page 853).


-
Copyright@ Bhishma Kukreti Mumbai, India, bckukreti@gmail.com 27/1/2017
History of Garhwal – Kumaon-Haridwar (Uttarakhand, India) to be continued… Part -960
-
*** History of British Rule/Administration over British Garhwal (Pauri, Rudraprayag, and Chamoli1815-1947) to be continued in next chapter
-
(The History of Garhwal, Kumaon, Haridwar write up is aimed for general readers)
XX   
References 
 1-Shiv Prasad Dabral ‘Charan’, Uttarakhand ka Itihas, Part -7 Garhwal par British -Shasan, part -1, page- 287-312
 2- Atkinson, Himalayan Districts, Vol.-1 page 840-915

Xx
 
History of British Rule, Administration , Policies, Revenue system,  over Garhwal, Kumaon, Uttarakhand ; History of British Rule , Administration , Policies Revenue system  over Pauri Garhwal, Udham Singh Nagar Kumaon, Uttarakhand; History of British Rule, Administration, Policies ,Revenue system  over Chamoli Garhwal, Nainital Kumaon, Uttarakhand; History of British Rule, Administration, Policies ,Revenue system  over Rudraprayag Garhwal, Almora Kumaon, Uttarakhand; History of British Rule, Administration, Policies ,Revenue system  over Dehradun , Champawat Kumaon, Uttarakhand ; History of British Rule, Administration, Policies, ,Revenue system  over Bageshwar  Kumaon, Uttarakhand ;
History of British Rule, Administration, Policies, Revenue system over Haridwar, Pithoragarh Kumaon, Uttarakhand;   
 

















































Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Satire and its Characteristics, Bhagvad  Geeta व्यंग्य परिभाषा, व्यंग्य  गुण /चरित्र
-
श्रीमद भगवद  गीता मा व्यंग्य झलक
-


    (व्यंग्य - कला , विज्ञानौ , दर्शन का  मिऴवाक  : (   भाग -21    )

                         भीष्म कुकरेती
-

                   श्रीमद भगवद गीता क्वी धार्मिक पुस्तक नी च अपितु साँख्य योग याने Auto Suggestion की अभ्यास दर्शन च।  इनि अष्टवक्र की महागीता बि स्वयं सम्मोहन  याने  Auto Suggestion दर्शन या अनुभव च।  हिन्दू और मुसलमानों दुयुं तै गलतफहमी च।  हिन्दू -सनातन  धर्म से या कर्मकांडी धर्म से द्वी गीताऊँ कुछ लीण -दीण नी च। 
        साँख्य योग याने Auto Suggestion की अभ्यास दर्शन चजब त गीता मा हौंस -चबोड़ की कम ही गुञ्जैस च।  चूँकि गीता एक मनोविज्ञान की पुटक च तो इखमा मनोविज्ञान का हिसाबन ही वार्तालाप च।
सबसे पैलो अध्याय मा दुर्योधन बुल्दु बल पांडव सेना महावीर भीम से रक्षित च तो यो अफिक ही एक व्यंग्य च।  युद्ध से पािल क्वी बि सिपाही या रणनीतिकार कै सिपाही या सेनापति तै परमवीर चक्र जन पदवी नि दीन्दो।  किन्तु दुर्योधनन भीम तै जताई कि कुरुक्षेत्र युद्ध भीम द्वारा जिते सक्यांद याने भीम हीरो च।  किन्तु असलियत मा क्या ह्वे ? कुरुक्षेत्र का असली हीरो अर्जुन सिद्ध ह्वे ना कि भीम।

कृष्ण अधिकतर अर्जुन तै कै ना कै विश्लेषण युक्त नाम से जन कि पार्थ , कुंतीपुत्र , शेरपुरुष , भरतश्रेष्ठ , पाण्डुपुत्र , कौरववंशी , पांडव , आदि नाम से भट्यांदन अर भौत सी जगा मा अर्जुन तै मानसिक रूप से अळग  चढांदन अर फिर अग्वाड़ीs पंकत्युं मा  अर्जुन का अहम पर चोट करिक अर्जुन का मानमर्दन करदन अर यही तो व्यंग्यकार करदो।
 दुसर अध्यायम एक जगा मा अर्जुन युद्ध नि करणै बात करदो तो कृष्ण अर्जुन पर व्यंग्य करदन बल तेरो शरीर क्षत्रिय को च , तेरो ब्यापार क्षत्रिय को च अर तू पण्डित या बामणु जन छवी लगाणु छै ? या उक्ति व्यंग्य को आछो उदाहरण च। 
स्वामी चिन्मयानन्द जीन बि अपण गीता टीका ( The Bhgvad Geeta अध्याय 4 पृष्ठ 88 -89 ) मा गीता मा व्यंग्य की झलक सिद्ध कार अर ब्वाल कि गीता (चौथा अध्याय श्लोक संख्या 41 आदि ) मा कृष्णन कटु व्यंग्य प्रयोग कारिक अर्जुन तै झपोड़।
इनि ए. पार्थसारथी अपण भगवद गीता ग्रन्थ (44 वां भाग ) मा सिद्ध करदन बल गीता मा महर्षि व्यासनं ऊँ लोगों (ऋषि , पण्डित ) पर व्यंग्य कर जु सिरफ नाम का वास्ता तपः आदि का प्रयोग करदन या जनूनी ढंग से पूजा पाठ  करदन या धोखा दीणो बान पूजा करदन 

-


29 / 1 /2017 Copyright @ Bhishma Kukreti

Discussion on Satire  Bhagvad  Geeta; definition of Satire; Verbal Aggression Satire   Bhagvad  Geeta;  Words, forms Irony, Types Satire Bhagvad  Geeta ;  Games of Satire  Bhagvad  Geeta; Theories of Satire Bhagvad  Geeta  Bhagvad  Geeta; Classical Satire Bhagvad  Geeta ; Censoring Satire Bhagvad  Geeta ; Aim of Satire Bhagvad  Geeta; Satire and Culture  Bhagvad  Geeta, Rituals
 व्यंग्य परिभाषा , व्यंग्य के गुण /चरित्र ; व्यंग्य क्यों।; व्यंग्य  प्रकार ;  व्यंग्य में बिडंबना , व्यंग्य में क्रोध , व्यंग्य  में ऊर्जा ,  व्यंग्य के सिद्धांत , व्यंग्य  हास्य, व्यंग्य कला ; व्यंग्य विचार , व्यंग्य विधा या शैली , व्यंग्य क्या कला है ?   




Thanking You .
Jaspur Ka Kukreti

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1

Satire and its Characteristics, Panchtantra, व्यंग्य परिभाषा, व्यंग्य  गुण /चरित्र
-
पँचतन्त्र मा हास्य व्यंग्य
-


    (व्यंग्य - कला , विज्ञानौ , दर्शन का  मिऴवाक  : (   भाग -  22  )

                         भीष्म कुकरेती
-

पण्डित विष्णु शर्माs  रच्यूं कथा खौळ (संग्रह ) पँचतन्त्र आज भी उपयोगी च , लाभकारी च अर प्रासंगिक च।  कथा चूँकि शिक्षा दीणो रचे गै थै त इखमा निखालिश व्यंग्य की गुञ्जैस कमी च।
फिर बि पँचतन्त्र मा व्यंग्यक झलक झळकां मिलदी च।  दंभ , मिथ्याभिमान, लोलुपता , नारी दगड़ विश्वासघात आदि जन व्याख्यानों में कम ही सै व्यंग्य तो छैं इ च (सत्यपाल चुग , 1968 , प्रेमचन्दत्तरो उपन्यासों की शिल्पविधि ). 
Leonard Feinberg न अपण ग्रन्थ  'Asian Laughter  (पेज 426 ) मा पँचतन्त्र का कथाओं मा हास्य व्यंग्य ढूंढ।Leonard Feinberg का हिसाब से संसार तै जानवरों आँख से दिखण अपण आप मा व्यंग्य च अर जानवरों चरित्र से मनिखों मनोविज्ञान व्याख्या करण बि एक तरां को व्यंग्य ही च।
पँचतन्त्र माँ सूक्ष्म हास्य या व्यंग्य च अर वो  झळकां ही च (Meena Khorana , 1991 , The Indian subcontinent in literature for children and Young) 
Mathew Johan Hodgart अपणी किताब  Die Satire ( पृष्ठ 127  मा )लिखदन कि पँचतन्त्र या अन्य पुरणी कथाओं मा कथा उद्देश्य अपणा आप मा व्यंग्य च अर  फिर जानवरों द्वारा कथा तै जीवन्त बणये जाण बि त व्यंग्य को एक रूप च।   
सम्मेलन पत्रिका  19 77 माँ बि इनि बोले गे बल पँचतन्त्र मा अपरोक्ष रूप से व्यंग्य मिल्दो जखमा एक पात्र अर्जुन तरां संशय से भर्यूं रौंद अर दुसर चर्तित्र कृष्ण तरां उपदेश दीन्दो वास्तव मा यु सुकराती आइरोनी च।

पँचतन्त्र मा चरित्रों नाम गुण बि बथान्दन अर यो भि व्यंग्य को एक भाग च।  यही शील गढ़वाली नाटक का शिरमौर भवानी दत्त थपलियालनन अपण द्वी नाटकों मा बि अपणाइ।  नाम से हास्य व्यंग्य पैदा करण एक व्यंग्य  शैली च 





-


4/ 2/2017 Copyright @ Bhishma Kukreti

Discussion on Satire;Panchtantra,  definition of Satire; Verbal Aggression Satire;Panchtantra,  Words, forms Irony,Panchtantra, Types Satire; Panchtantra, Games of Satire; Panchtantra,Theories of Satire; Panchtantra,Classical Satire; Censoring Satire;Panchtantra, Aim of Satire; Satire and Culture ,Panchtantra, Rituals, Panchtantra,
 व्यंग्य परिभाषा , व्यंग्य के गुण /चरित्र ; व्यंग्य क्यों।; व्यंग्य  प्रकार ;  व्यंग्य में बिडंबना , व्यंग्य में क्रोध , व्यंग्य  में ऊर्जा ,  व्यंग्य के सिद्धांत , व्यंग्य  हास्य, व्यंग्य कला ; व्यंग्य विचार , व्यंग्य विधा या शैली , व्यंग्य क्या कला है ?   



Thanking You .
Jaspur Ka Kukreti

 

Sitemap 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22