Author Topic: Articles By Bhisma Kukreti - श्री भीष्म कुकरेती जी के लेख  (Read 1484281 times)

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Grammar of Kumauni Language
Grammar of Garhwali Language
Grammar of Languages of Uttarakhand
Grammar of Nepali Language
Grammar of Mid Himalayan Languages

                                                 मध्य हिमालयी कुमाउंनी , गढ़वाली एवं नेपाली भाषा-व्याकरण का तुलनात्मक अध्ययन भाग -11                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   
   (Comparative Study of Grammar of Kumauni, Garhwali Grammar and Nepali Grammar ,Grammar of Mid Himalayan Languages-Part-11 )


                                                                                         सम्पादन : भीष्म कुकरेती

                                                Edited by : Bhishm कुकरेती
                                                               

                                                                Caes in Kumauni


                                                                  कुमाउंनी में कारक
 


२- संज्ञा समबन्धित कारक

प्रतिपादक अन्त्य बहुवचन

___________________________________________________

(एक वचन अविकारी कारक ) -----विकारी कारक----- संबोधन कारक



-आ; -----------------------------------आन --------------- --औ

भाया--------------------------------------भायान------------------ भाय्औ !

ओ ---------------------------------------आन ---------------- --औ

चेलो---------- -------------------------- च्यालान-------------- च्यालौ

-इ; -ए, -ऐ, -ऐं ------------------------, -ईन----------------- -औ

चेलि -----------------------------------चेलीन--------------------- चेलिऔ

मैं ----------------------------------------------------मैंईन - (प्राणी वाचक)

शै -----------------------------------------------------शैईन - (अप्राणी वाचक )

व्यंजनान्त - उ  -औ -------------------ऊन -------------------औ

गोरु --------------------------------गोरुऊन---------------- गोरौ

उगौ ------------------------------------------------------उगौऊन ---(अप्राणी वाचक )

बैग ----------------------------- बैगऊन------------------ बैगौ

बात् --------------------------------------- बात्ऊन ---(अप्राणी वाचक )

 

२- सर्वनाम व कारक

अविकारी कारक एकवचन व वहुवचन सर्वनाम
 

कुमाउंनी में अविकारी कारक एक वचन बहुवचन में परिवर्तित होता है . किन्तु दुसरे के अंतर्गत एक वचन और वहुवचन के रूप समान रहते हैं .

बहुवचन में परिवर्तन होने वाले सर्वनाम

वे जो एकवचन में स्वरांत होते हैं व बहुवचन में ब्यंजनांत हो जाते है - एक वचन क बहुवचन कक में, एकवचन अ बहुवचन अक में बदल जाता है. वैसे हम और हमि भी इसी कोटि में आते हैं जो smay, jati bhed के मुक्त परिवर्तन के उदाहरण

हम -उत्तम पुरुष बहुवचन द्योतक सर्वनाम है

तुम माध्यम पुरुष बहुवचन द्योतक है



----------------------------------- एक वचन --------------------------------------------------बहुवचन

----------------------------------उ (वह) --------------------------------------------------------उन (वे)

---------------------------------यो (यह) --------------------------------------------------------इन (ये)

--------------------------------तो (सो)----------------------------------------------------------तिन, तन

-------------------------------को----------------------------------------------------------------कन

---------------------------------जो --------------------------------------------------------------जन

कुछ अन्य नियमों के उदहारण



कुछ, शप, आफु

हम , हमुन

तुम , तुमन

उन , उनुन

इन , इनून

हमूनले (हमने ), हमून (हमको)

हमुंका (हमारा) , हमुश (हमको) , हमुकैं (हमको) , हमुकणि

आपुनान (अपनों को )

शबोका (सबका ) , शबाका (सबके) , शबकि (सबकी)

हमोरो, हमारा , हमरी , तुमोरो, तुमारा , तुमरी , इनोरो , इनारा, उनोरी , उनारा, उर्नार,

हम लोगून, हम शब्, हम शबुन , शब् जन, शब जनून

मेरवे (मेरा ही ) , तेर्वे (तेरा ही) , तुमी ((तुम ही) , मैंइ (मै ही ) , उनि (वे ही ) इनी (ये ही ) , हमई (हम ही ) , , उनीर्वे (उनका ही ) , इनौर्वे (इनका ही )

 

                                          ३-   कुमाउंनी में विशेषण व कारक

प्रतिपादक ----------------------------------------------विकारी कारक -------------------------------
निको -------------------------एक वचन --------------------बहुवचन

कर्ता कारक (ले)---------------निकाले --------------------निकानले

कर्मकारक (आश )----------निकाश -------------------निकान

करण ----------------------निकाक्पिति ---------------निकानक्पिति

सम्प्रदान -----------------निकाखिन-----------------निकानखिन

अपादान --------------------निकाबटे ----------------निकानबटे

छटी -------------------------निकाको ----------------निकानको

अधिकरण ------------------निका --------------------निकान में

सम्बन्ध --------------------निक-आ ! ---------------निकौ !

इसी प्रकार व्यंजनान्त विकारी बहु वचन में ऊन के पश्चात् कारक परसर्ग जुड़ते हैं

 

                                                             

 

संदर्भ :



१- अबोध बंधु बहुगुणा , १९६० , गढ़वाली व्याकरण की रूप रेखा, गढ़वाल साहित्य मंडल , दिल्ली

२- बाल कृष्ण बाल , स्ट्रक्चर ऑफ़ नेपाली ग्रैमर , मदन पुरूस्कार, पुस्तकालय , नेपाल


३- डा. भवानी दत्त उप्रेती , १९७६, कुमाउंनी भाषा अध्ययन, कुमाउंनी समिति, इलाहाबाद

४- रजनी कुकरेती, २०१०, गढ़वाली भाषा का व्याकरण, विनसर पब्लिशिंग कं. देहरादून


५- कन्हयालाल डंड़रियाल , गढ़वाली शब्दकोश, २०११-२०१२ , शैलवाणी साप्ताहिक, कोटद्वार, में लम्बी लेखमाला

६- अरविन्द पुरोहित , बीना बेंजवाल , २००७, गढ़वाली -हिंदी शब्दकोश , विनसर प्रकाशन, देहरादून


७- श्री एम्'एस. मेहता (मेरा पहाड़ ) से बातचीत

८- श्रीमती हीरा देवी नयाल (पालूड़ी, बेलधार , अल्मोड़ा) , मुंबई से कुमाउंनी शब्दों के बारे में बातचीत


९- श्रीमती शकुंतला देवी , अछ्ब, पन्द्र-बीस क्षेत्र, , नेपाल, नेपाली भाषा सम्बन्धित पूछताछ


१० - भूपति ढकाल , १९८७ , नेपाली व्याकरण को संक्षिप्त दिग्दर्शन , रत्न पुस्तक , भण्डार, नेपाल

११- कृष्ण प्रसाद पराजुली , १९८४, राम्रो रचना , मीठो नेपाली, सहयोगी प्रेस, नेपाल






Comparative Study of Kumauni Grammar , Garhwali Grammar and Nepali Grammar (Grammar of , Mid Himalayan Languages ) to be continued ........



. @ मध्य हिमालयी भाषा संरक्षण समिति

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
                                              Election in Garhwal in Old Time

                                                    Bhishm Kukreti

                   In old time, the election season was more interesting and was in its simplest form.
                  Like, Akashvani used to praise only Congress candidates and the broadcasting officers were punished if they broadcasted about opposition candidates. I hope Akashvani would be keeping its custom alive for not talking about non-ruling party candidates.
   Like, when I was in my teen there was no television in India and the voters were happy for not knowing much about corruption at election time as today’s TV channels provide only  bad news and the viewers get confused if all candidates are Chor/ucchakae it is better for voters not to cast their votes.
           Like, there were very few media for publicity for election contesters as posters, cloth banners, pamphlets and newspaper advertisement were the only medium. . Therefore, the election commission was not worried for over expenses by the candidates. Though, congress or ruling party candidates (congress candidates) used to spend money more than what was under rule except late Bhakt Darshan ji. Late Bhakt Darshan Ji was true Gandhian and he used to send pamphlets with a message “Kakh Raige Neeti Kakh raige Mana , Shyam Singh patwarin kakh Kakh jana.” Since, Garhwalis in Garhwal and in plains knew Garhwali language, most of the voters used to vote for Bhakt Darshan Ji and Bhakt Darshan Ji used to become Member of Parliament.  Later on, when Garhwalis started hating their own mother tongue in their own mother land Garhwal and foreign that is Pardesh Bhakt Darshan Ji left active politics. Bhakt darshan ji was clever but Gandhian politician. When he came to know that Garhwalis were unable to understand their mother tongue, it was improper for him to do publicity through only one slogan and that was in Garhwali “Kakh Raige Neeti Kakh raige Mana , Shyam Singh patwarin kakh Kakh jana.” Bhakt Drashan Ji wisely left contesting election because he never knew other slogan or election propaganda in his life.
         Jag Mohan Singh ji was always a man to walk with time or precisely behaved as per time and he never printed pamphlets or posters in Garhwali. His way of election campaign was also simple as he had the legacy of Congress workers born by freedom movement. Therefore, he never needed big campaign for his campaign.  Bhairav Datt Dhulia Ji fought assemble election against his fast freedom movement companion Jagmohan Singh Negi ji . Everybody of his time will vouch that Bhairav Datt Dhulia ji never fought election for power but for the cause. Dhulia ji lost election first time but defeated his own friend Negi ji second time.  Both were shocked. Bhairav Datt ji was shocked to see the worsening characters of politicians in Lucknow and resigned from Uttar Pradesh assembly as he was a man of principle and not a man using politics for his own selfishness.  Jagmohan Sing Negi also had a shock of loosing election in grieve shock, Negi ji resigned from his life and died.
                I remember one candidate Chaudhari Bihari lal ji as an independent candidate against Jagmohan Singh ji. His agents were very honest. The agents of Bihari lal ji used to do hard works by distributing pamphlets, sticking posters and speaking about Bihari lal Ji through a hand Bhompu. Most of the agents used to conclude speech that Jagmohan Ji would win the election but in case, the  voters did not like  Jag Mohan ji they should caste for rising sun a symbol of Bihari Lal ji. In Garhwali it is as “Bhaison chhutyun ghas chhwta chhwata bachhrun  khuni”
  When I was in primary school, election had more benefits to industrious students than candidates. We used to face sever scarcity of rough papers for doing rough works in our school days. When election days used to come alive, we industrious students used to be happy as we would get pamphlets supplied by election contender’s agents.  There was always shortage of pamphlets of Congress party candidate and the pamphlets of runner up candidate. However, the pamphlets of independent candidates were available more than the above cited candidates.  Our job was to shout the slogan of candidates before candidate’s agents and try to get pamphlets from the agents as much as we could. We students used to sew the pamphlets with every care and used to make a note book.  We used to use empty back side as rough papers mostly for math’s questions. First, we used to write by pencils, rub it, wrote by pencils again, rub it again and lastly wrote by pen. I could consume these pamphlets within two months. However, many students used to have those pamphlets for a year so. But those students were not industrious ones. 
  The Election Day was as good as fair for our villagers. On that time, Bareth School was polling booth and if not more at least twenty villages were attached to Bareth School.  Most of the people were more interested to meet relatives or family friends there at Bareth School   than casting the votes. Since, on those days, democracy was not in danger people were not eager to vote. These days, elite people are not eager to vote and our democracy is in danger.  Congress agent as late Nanda Datt Kukreti ji of Gweel used to come with whole of Gweel with Dhol-Damau and Mushakbaj . There used to be Pando dance and song in the play ground of Bareth School sponsored by Nanda Datt ji in fact by Congress.  Nanda Datt ji ‘Manager Sab’ never minded that supporters of Bhairav Datt Dhulia ji also dancing in the Mandan sponsored by Congress party and for that matter the  supporters of Dhulia ji never minded that they were dancing in the Mandan financed by Jagmohan Singh ji.
 Later on, at the time of Hemvati Nandan Bahuguna ji verses Chandmaohan Singh Negi  ji election , Nanda Datt ji and his troop came with same pattern but  music troop and Nanda Datt ji were  stopped far away from Bareth school less by the election officer  and more by supporters of Bahuguna Ji . People were not conscious but agents were more election conscious.
           Voting inside the election centre was very simple and we children were allowed to watch the whole electoral procedure by election machinery hoping that we would be better voters in future. Those who were well aware about electoral procedure (who could read) they were supposed to cast their votes alone. However, women or who did not know reading were helped by all. When my mother came to cast for voting, the election machinery person asked my mother for her choice of candidate. My mother saw towards Jogi dada (who was also agent for Dhulia Ji) and Jogi dada answered, “Dhulia Ji”. No agents of congress and other candidates objected. Jogi dada, my mother and I entered the room and Jogi dada helped my mother to cast her vote on Taraju (weighing balance). Since, agents and all were honest, no body objected such practice. 
  My father came to Mumbai before 1940. However, his name was there in ration card and in election list in Garhwal till his death. From government point of view,  my father was citizen of Garhwal and not of Maharashtra. One of my cousins, who was migrated to Dehradun and by an oversight, his name was not there in voting list casted vote (for Dhulia ji) on my father’s behalf and no agent protested at all.  I heard that at the time of Bahuguna Ji verses Negi ji parliamentary election, the persons complained to election officer about their cousins for their malpractices of voting on other behaves.  The famous Bahuguna Ji verses Negi ji parliamentary election introduced various types of election malpractices in Garhwal unheard before that time.
  These days, everyone in my village is educated; there are ten types of media making people more conscious about election. But I heard from my childhood mates that now a days, elections are more of formalities and elections are losing emotional charms of old days which we and our elders used to enjoy election as Athwad, Bhitarpanchhi, Kalirttri or Khaul-Myala  (community religious rituals or fair) .



 

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1

                         आवा ! जरा गढ़वाळी मा  चबोड़, चखन्यौ मा , कैको  ठट्टा  लगैक,  हौंसी लीन्द्वां   

 

                                            भीष्म कुकरेती
 

     बोलिक,  स्वांग कौरिक या लेखिक  कै तैं हंसाण हंसणो काम नी च. हंसाण  बड़ो गम्भीर काम च अर जणगरा , हुस्यार, तंत जबाब्या (प्रत्युतपमति), नि- डरख्वा,शंद्बों खिलंदेर नि -शर्माणवाळ   इ कै तैं हंसे सकुद/सकदी. हंसाण गम्भीर लोगूँ काम च.

हंसी वी सकुद जु ज़िंदा दिल ह्वाओ. वी लोकुं तैं हंसी सकुद जु अफु पर बि हौंस सकदो अर अपण बि ठट्टा लगै साको . मुर्दार बाणो  मनिख  कबि बि  नि हंसै सकदो. जब भीष्म कुकरेती मा लिखणो हिकमत ह्वाओ  बल कुकरेत्युं खुणि कुकुर बि बुल्दन या बुलणो त नाम  भीषम च अर अपण बात पर एक घड़ी बि नि ठैर  सकदो त समजी ल्याओ बल  भीष्म कुकरेती हंसै सकुद च .

    हंसांद दैञ या हंसद बगत  हमारि संस्कृति का मूल्य बि बदली जान्दन. 

   सबसे निश्छल हंसी बच्चों की इ होंदी जु अवांछित, अप्रसांगिक, ट्याड़ो- बांगा, ध्वाका, छगटण (ठ्ग्याण), चचगण (अचाणचक खौल़ेण) जन स्तिथि मा बि निश्छल हंसी हौंस सकदन.
 
डा जारविस क हिसाब से व्यंग्य पुटुक फाड़दो त हंसी चित्र बणान्दी .

            बैक लोक बिंडी हुस्यार होन्दन जो जगा, समौ, संस्कृति , बरग (वर्ग) ,  जाती देखिक  इ हंसदन.

हौंस कथगा इ तरां क होंद जखमा व्यंग्य बि आंदो .

१- सिखंदेर  फब्ती /ठट्टा - जब  क्वी मजाकिया/चबोड्या चबोड़ इ  चबोड़ मा क्वी सीख बि डे द्युंदो त वा चबोड़ सिखंदेर चबोड़ मा आली. जन कि - लोखुं तैं शराब नि पीणै सल्ला-मशवरा दीण चयेंद . ना!  ना !  कत्तै ना, लोक फोकट मा बितकी जान्दन .   

२- उपाख्यानी या बिरतांति  ठट्टा /चबोड़ -   कें जणि मणि घटना या मनिख/मनिखेण को उदारण दिए जाव त वै ठट्टा लगाण तैं बिर्तान्ति चबोड़ बुले जांद जन की 'अरे ओ साम्बा ! ड्याराडूण मा   अडवाणी क जन सभा मा कथगा आदिम छया ? पाँच सौ या द्वी सौ?' या   ' अरे ओ साम्भा ! बाबा रामदेव,  डौरन इ जन्यान्यूँ साड़ी -बिलौज  पैरदन  या योग सिखांद दें बि ..' या " अरे ओ साम्भा ! जैबरी बाबा राम देव भगणा छ्या त वूंन  जनान्युं साड़ी-बिलोज इ पैर्युं छौ की पुटुक जनानी ब्रा वगैरा बि ?"

३- बुलण बेटी तैं सुणौण ब्वारी तैं -  या कौंळ स्वांगुं  मा दिखे सक्यांद जब क्वी चरित्र दिखंदेरुं तैं देखिक बोल्दो अर दगड़ो चरित्रुं से क्वी मतबल नि होंद. कें सभा मा बुलंदेर बि इनी करद कैं  बात पर बुल्दो अरे मि बिसरी गे छौ जन की " हाँ त मि बुलणु छौं बल 

कोंग्रेस का राज मा भौत सा भ्रस्टाचारी घपला ह्वेन जन की ए.राजा, कलमाड़ी . हाँ ! हाँ !  निशंक राज की  बात मि बिसरण इ चांदो , अब ओ क्या च कि ...अपण गोरो पैना सिंग ....अर निशंक जी रिश्तेदार बि छन त अपण बिराणो ख़याल रखण इ पोडद . ."

४- सवाल्या -जबाब्या चबोड़ -- इखम द्वी मनिख एक हैंकाक दगड / आपस मा चबोड़ इ चबोड़  मा जबाब दीन्दन. जन कि एक दिन मि तैं साहित्यकार चबोड्या धनेश कोठारी , पूरण पंत दगड़ी मीली गेन. मीन धनेश कोठारी तैं सुणैक ब्वाल, " हाँ ! जी कोठारी जी ! अच्काल त तुम  पूरण पंत जन बड़ा व्यंग्यकार पर बि खेडा मारणा छंवां ( व्यंग्य कसणा छ्न्वां ) ?"

धनेश न झट से म्यार खुटुन्द झुक्दा झुक्दा ब्वाल, " ह्व़े ! गुरु जी ! मि त आपको इ च्याला छौं , मिन  आप मांगन इ सीख बल अपण बुबाजी उम्रौ,  सयाणो  साहित्यकार बी.पी. नौटियालौ  बीच बजार मा कन बेज्जती करण ."

५-  पुराण व्याख्यान से उप्ज्युं चबोड़ - जब कै नामी मनिखो/ मनिख्याणि उदारण देकी  क्वी नै परिभाषा गंठे जावु. जन की , " भग्यान कवि कन्हया लाल डंडरियाल संसारौ सुखी मनिखों मा एक मनिख छया किलैकि डंडरियाल जी जूत्त नि पैरदा छया ." या " पूरन पंत : एक निहायती भलो मनिख छन , जौंक  दुनया मा क्वी बि  दुश्मन नी च  अर एक बि दगडया इन नी च जु पूरन पंत तैं पसंद करदो ह्वाऊ !"

६- विरोधी शब्दों से हौंस या चबोड़ करण; जब द्वी या बिंडी एक हैंकाक विरोधी शब्द या आणु /मूवावरों  से चबोड़ करे जावू. जन कि ' जब हम कैक बारा मा जादा इ सुचदवां त हम वैका  बारा मा  मा कम इ सुचदवां".

बच्युं निर्भागी, मर्युं भग्यान

७- शब्दुं मिळवाक---जब द्वी शब्दों तै मिलैक नै शब्द गंठये जाओ अर वां से चबोड़ करे जाओ त चबोड़औ मजा इ कुछ हौर हुंद . जन बल -

मसूरी मा नामी साहित्यकार रस्किन बोंड सुबेर बिटेन डाक्टर मा जयां छ्या अर इख ऊंका दगड्या अंग्रेजी क  साहित्यकार गणेश शैली ततलाट  (डौर ) मा छ्या बल कुज्याण बुड्या तैं क्या ह्व़े धौं.

दुफरा परांत रस्किन बोंड ड़्यार आई  अर गणेश शैली न पूछ, " बोंड साब ! क्या ब्वाल डाक्टर न ?"

रस्किन बोंड को जबाब छौ, " कुज्याण भै गणेश , क्वी नै बीमारी च  . बिलफौर्गेट्याण.. "

गणेश शैली न डाक्टर तैं फोन मा पूछ, डाकटरो  जबाब छौ, " गणेश ! डोंट वरी  . रस्किन हैज  स्टार्टेड हैबिट  ऑफ़ फौरगेटिंग बिल्स ड्यू  फॉर पेमेंट. बाई दिस वीक एंड ही विल बि  ओ.के . "

अब गणेशै  हंसणै   बारी छे  . असल मा रस्किन बोंड न बिल अर फौरगेटिंग द्वी  शब्दुं  तैं जोडिक एक नयो गढ़वाळी शब्द  गंठयाइ - बिलफौर्गेट्याण.

८- बिचकीं  विषयूँ   चबोड़  : जब रती, सम्भोग, ,  सरैल़ो क्वी अंग; या कै पर जबरदस्त आक्षेप का शब्दों से चबोड़ करे जाऊ. सभ्य कछेड्यु मा इन चबोड़ करण नि चयेंद. हाँ जब जरोरी ह्वाऊ त बड़ो  तजबिजन   चबोड़ करण चयेंद . दुन्या का बड़ा चबोड्या कवियूँ मादे एक कवि, गढ़वाळी क  नामी गिरामी साहित्यकार ललित केशवान की एक कविता ' घूंड  बि हिले' कुछ कुछ इनी च पण साफ़ सुथरी च   . एक झण .संतान प्राप्ति बान मातमा क ध्वार गे. . मातमा न पुडिया खाणो दे अर दगड मा यो बि ब्वाल

ल़े या पुडिया च

सुबेर श्याम

पाणी मा घोळी  , पिलै   

पर हाँ

कखी तू

याँकै भरोसां नि रै

ज़रा

अपणा घुण्ड बि हिलै

अब यीं कविता मा अपणा घुण्ड बि हिलै कति बिम्ब पैदा करदी पण हौंस अर चबोड त भौत च हैं!

जण्या मण्या चबोड्या  कवि पूरण पंत  की या कविता ...

अपणि ब्व़े का मैस/

होला वो/

जो,

हमारी जिकुड़ी मा

घैन्टणा रैन

 घैन्टणा छन .....

जन कविता बि अलग अलग बिम्ब पैदा करदी

             अर मधु सुदन थपलियाल की वीं गजल  न त गढ़वाळी समालोचना मा घपरोळ इ मचै  दे जैन मा मधुसुदन जी न ल्याख बल " दुद्लों कील ....."

            अर हाँ ! गढ़वाळी लोक गीतुं सरताजी गीत क्या बुल्दो , जरा दिखला धौं !

मोती ढान्गु , हळस्यूं देखिक  लमसट ल्म्सत ह्वेई जान्दो

अर नौली नौली  कलोडि देखिक वो चम्म  खड़ो ह्व़े इ जान्दो

९- अजाक्या हिसाब - कबि कबि नासमझी मा बि कुछ ह्व़े जांद अर चबोड़ -हौंस ह्व़े जांद

एक अजाण मनिख घर की गुसैणि खुण बुलद- ये दीदी में से भारी गलती ह्व़े गे. मीन चार पांच लुखों  कुण बोली दे बल ये ड़्यारम क्वी डरख्वा  रौंद  .

वा जनानी - ऊँ ! त इखम अणमणो (बेचैन) होणे जरोरात क्या च. लोक इनी त समजल बल म्यार ह्ज्बेंड डरख्वा च.

               या इन बि त ह्व़े जान्द बल -

एक मनिख कोटद्वार मा पौड़ी बस पकड़णो बान जगता- सगति मा एक बस का पैथर अटकिक  बस पकड़दो, बस पकड़द दीं वैक घुण्ड फूटी जान्दन  . बस मा बैठणो बाद पता चलदो बल बस त षौड़ी (ऋषिकेश ज़िना ) जाणि च अर साइन पट्टिका मा  षौ असल मा पौ दिखयाणो छयो .

१०- मंद बुध्युं छ्वीं  - जब  क्वी  सवाल कारो अर मंद बुधि का अजीब जबाब ह्वाओ त हौंस आई जांद

नौंनु   - ए ब्व़े म्यार मुंड फूटी गे .

ब्व़े- ह्यां ! कनकैक फुट त्यार मुंड ?

नौनु - वो क्या च म्यार बैरी सूनु गोर उज्याड़ नि खावन का बान लोडि चुलाणो छौ.

ब्व़े- त वै निर्भागी सूनु न त्वे पर बि लोड़ी घुरै ?

नौनु - ना ना , सूनु बुबाक तागत बि च जु में फर लोडि घुरावो !

ब्व़े - त ?

नौनु - त क्या!  मी चांदो छौ  बल सूनु क गोर उज्याड़  खाणा इ रावन अर ऊन फर लोडि नि  लग .

ब्व़े - ह्यां पर इन मा त्यार मुंड कनकैक फुटु ?

नौनु- मीन लोड़ीयूँ  अर गोरुं बीच अपुण मुंड कौरी  दे 

११- अजीब मुंडळी/ शीर्षक  -  अच्काल क्या भरत मुनि क बगत पर बि अजीब अजीब शिर्श्कुं रिवाज ठौ जन से पैलि हौंस ऐ जाओ. गढवाळ मा बादी त ठाकुर तैं मिल्दा इ बुल्दा छया, ' समनैन   ठकुरो ! तुमर मुंड मा बखरो "

या अच्काल मैं  जन लिख्वार अपुण लेखौ मुंडळी इन बि त धौरि  सकद -

आज खबर सार अख्बारौ तत्वाधान मा पौड़ी मा  मुर्ग्युं अंडा दीणो प्रतियोगिता ह्व़े . पल्ली मुल्को हिजड़ा क मुर्गी न प्रतियोगिता जीत .

पौड़ी जच्चा-बच्चा हस्पतालों मा बच्चों बाढ़ अर पौड़ी मा तीन दिन बिटेन पाणी नि आई

श्रीनगरौ  कन्क्लेश्वर मंदिरौ पास सुंगरूं बच्चों  बाढ़ पण अलकनंदा को पाणी घटी गे

१२- स्कुल्या छ्वारों जबाब- कबि कबि स्कुल्या छ्वारा सवालूं जबाब गलत दीन्दन जु  अरथौ कुनर्थ  बि कौरी दीन्दन.

सवाल छोऊ- पृथ्वी किलै गोळ  च ?

ठुपरी बि गोळ च

थकुल   बि गोळ च

पर्र्या बि गोळ च

जंदुर बि  गोळ च

इलै पृथ्वी गोळ च 

मास्टर जी क जबाब छौ बल -

हाँ ! ब्य्टा .

जब सौब चीज गोळ छन  त ..

त्यार  नम्बर बि गोळ च

13-  छ्वटा-छ्वटा शब्द या वाक्य  - कबि कबि भौत सा छ्वटा छ्वटा  शब्द हंसी बि सकदन. जन कि अच्काल  चुनौ टैम पर बूट पौलिस कि भारी अकाळ पोड़ी गे . हरेक छ्वटु-बडु नेता हर घड़ी अपण इमेज चमकाण मा  लग्यां  छन .

 १४-  ढस्का  लगाण वाळ वाक्य - हाँ कबि कबि जब इन लिखे जौ बल " मेरी गाणि च, स्याणि च की मी अपण दाह संकार मा शामिल ह्व़े सौकूं " " जिन्दगी मा वी मनिख  सुखी च जु अबि तलक जन्मी नी च "..

 १५- उळज्यां शब्दुं से व्यंग्य : जब कबि वकालाती भाषा मा या डॉक्टरी भाषा में रच-पच  ह्व़े जाओ त कबि कबि व्यंग्य त ह्वेई सकदो

एक गैरेज  मालिकौ काम करद दें अंगुळी कटि गे वो डाक्टर मा गे . डाक्टर न गैरेज मालकौ जाँच कार अर ब्वाल, "  ओह ! इं अंगुळी पर एक्सटरनल प्रेसुर से जोर पोड़, हड्डी वै भार तैं नी सै सकीन अर दगड मा भैर  बिटेन बैक्टेरिया, वाइरस को भौत बड़ो हमला बि ह्व़े ....." फिर डाक्टर न बडी फीस मांगि दे.

तीसर दिन डाक्टर अपण कारौ  एक फटयूँ   टायर लेकी गैरेज गे, गैरेजो मालिकन टायर द्याख अर ब्वाल," वो हो ! रबर का मौल्युक्युलूं पर फौरेन मैटर  अर इन्टरनल मैटर  से भारी बहार से टायर खराब ह्व़े दगड मा ग्लू का केमिकल बैलेंस  भौति बिगड़ी गे, एक चिपकण्या  ऐटम  हैंक चिपकण्या कम्पौंड  से दूर इ रौण इ चाणु  च  .."

डाक्टर बींगी गे कि गैरेज मालक वैकी नकल करणों च .

१६- बढ़याँ-चढ़याँ शब्दुं / अतिशयोक्ति से उपज्याँ हौंस- व्यंग्य- बढ़याँ-चढ़याँ शब्दुं से हंसाणो ब्यूँत /तरीका  हौंस/व्यंग्य  करणो आम ब्यूँत ब्युंत च .

गढ़वाळी लोक गीतुं अर आणो मा त आतिशयोक्ति की भरमार च 

सबसे म्यार मोती ढाण्ग

सौ रुप्यौ क सींग अर नौ रुप्यौ  मोती ढाण्ग 

 

या अबोध बंधु की या कविता तैं इ बांची  ल्याओ

छै मुखौ त एक नौनो

हैंको हाथी , पंचमुखी खुद

अन्नपूर्णा भलौ रै गे

तुमारि घरवाळी , निथर -

भीष्म कुकरेती, पूरण पंत, धनेश कोठारी जन  चबोड्या गद्यकारों न अपुण चबोड्या  गद्य मा बढ़याँ चढ़याँ शब्दुं से चाबोड़ कार अर हंसाई बि च

भीष्म कुकरेती क एक लेख को  उदारण

ओहो ! मंत्री जी  खुटो ढाल इथगा टैट ह्व़े गयो बल सरकार तैं टेंडर  छपाण पोड़. ढाल खदानो ठेका मंत्री जी क स्याल़ू तैं इ मील इ छौ अर तीन सौ मजदुरूं  मदद से अर गैंती , कूटी अर सब्बलूँ  से ढालो पौ खतये गे, बिल्चा, फाल़ू से मवाद भैर गाडे गे...

१७- जंजीर जन वाक्य - .कबि कबि व्यंग्यकार कै लेख मा एक खास विषय का शब्दुं  भरमार से अपण  काम निकाल्दो . जन कि

 

     पोलिटिकल स्टेडियम मा राजकरण्या  खेलौ कमेंटरी 

                 अररर.. अररर.... सी उत्तराखंड कोंगेस का अनुभवी बौलर हरीश रावत न भ्रस्टाचारौ भगारौ /लांछनौ बौल भाजापा का छ्का-पंजाबाज रमेश  निशंक ज़िना चुलाइ. बौल इथगा घातक च कि निशंक  न शर्तिया आउट होण . पण नै ... नै  डा निशंक को छक्का -पंजा अनुभव काम आई   अर निशंकन पी.चिदरम अर शीला दीक्षित की आळी - जाळी,  जफ्फी वळी  स्टाइल मा हरीश  रावत की भ्रष्टाचारी भगार से भरीं  बौल तैं लीगल बौंडरि से भैर कौरी दे. हड़क सिंग , सतपाल  महाराज जन पौंच्याँ  फील्डर दिखदा इ रै गेन.  सबी लोक कोंगेस की सेलेक्सन कमेटी तैं गाळी दीण बिसे गेन..भाजापा की तिकड़मी बौलिंग  का समणि अब अमृता रावत ऐ गेन जु . अमृता रावत का पैड, चेस्ट प्रोटेक्टर  अर एल्बो प्रोटेक्टिंग  पैड  सतपाल महाराज न अफिक सिलेन अर अमृता का वास्ता कवच -कुंडल का काम करदन. (भीष्म कुकरेती क पोलिटिकल स्टेडियम मा राजकरण्या खेलौ कमेंटरी लेख से बगैर इजाजत का लियुं )

१८- कै बड़ो अदिमौ प्रसिद्ध  वाक्यों की पैरोडी -  भौत सा टैम पर व्यंग्यकार या हंसाण वाळ कै बड़ा अदिमौ बुल्यां क पैरोडी से व्यंग्य पैदा करदन जन कि-

अब जन कि  उन त तुर्कयड्यो  कठगी गुस्सैल अर भम्म भड़कदी , कुंळै पिळउ जन या ब्वालो  अग्यो जन गाळी दीन्दी, तिड़कद दें इन उना चिनगारी फैलांदी अर हर घड़ी  कैक बि दगड लडै  करणों तैयार रौंदी. पण वै दिन जब  स्यूण जन बरीक तुर्कयड्यो कठगी क बांज का ग्व़ाळ से चुल्लो  रूपी  कुस्ती अखाड़ा मा मुखाभेंट ह्व़े त तुर्कयड्यो कठगी न हाथ जोड़ी ब्वाल," मी त मात्मा गाँधी क भक्त्याण छौं . मेरो सिद्धांत च - अहिंसा परमो धर्मो "

हरीश जुयाल न कथगा इ  संस्कृत  सूत्रों की पैरोडी भौत इ बढिया दंग से करीं छन

      --------विद्यार्थी --------

मैच चेष्ठा ब्वगठ्या ध्यानम, सुंगर निंद्रा तथैव च

डिग्ची हारी , किताबी त्यागी, विद्यार्थी पंच लक्षणम

१९-  आण /भैणा जन पहेलीदाररिंगाण वाळ वाक्य   - कबि कबि लछेदार /रिंगाण वाळ सवालूं जबाब बि रिंगाण वाळ, भरमाण वाळ वाक्यों से दिए जांद अर हास्य पैदा करी लीन्दन . जन कि

 बल्दों  गौळउन्द घांडी किलै बंधदन ?

 

 द,  ल़े लगा बल सुंगरूं दगड मांगळ , अरे बल्दों सींग बाच नि गाडी सकदन ना !

२० जंजीरी कथा - इन कथा जादातर भौति पुराणि लोक कथों मा पाए जांद जखमा एक वाक्य हैंको वाकया से जुड्यु   रौंद . जन कि

राजकुमारी क घवाड़ो नाळऔ कीलौ   बान घवाड़ो नाळ हाथ  से ग्याई. घवाड़ो नाल़ो  बान घवाड़ो हथ से गे .घवाडा बान घुडसवार हाथ से गे. घुडसवारो बान लड़ाई हारे  गे . लडै बान राजपाठ अर राजकुमारी हाथ से गे .अर यू सौब ह्व़े राजकुमारी क घ्वाड़औ

नाळऔ कीलौ   बान. (एक अंग्रेजी कथा से )

२१- आपस का अनुभवुं  कथा - कबि कबि कुछ वाकया इन होन्दन जु अपण इ समाज , अपणा मुन्डीत , अपणा गाँव या अपणा इ ग्रुप मा बोले जान्दन किलैकि हौरुं समज मा वो हास्य पैदा कौरन या हौंस पैदा नि कारला की क्वी गारेंटी नि  होंदी जन कि

एक दिन मी अर म्यार खास दगड्या  कोलेज ज़िना आणा छ्या कि समणि बिटेन एक रूंड , कर्करो अर दाण्या प्रोफ़ेसर दिखें , मया दगड्या न हाथ जुड़दा जुड़दा ब्वाल, ' क्या बै अपण ब्व़े क मैसु, क्या बै रीठै दाणि, क्या बौ रुंड -गुंड  ...". प्रोफ़ेसर पुळयाणु छौ बल च्याला चांठी सिवा लगाणा छन अर हम पुळयाणा छया बल हम मास्टर तैं गाळी दीणा छया.

२२- क्वी लोक कथन लोक,  मुहावरा हौंस, व्यंग्य  का रूप मा प्रयोग होन्दन-  कबि कबि लोक मुवावारा चबोड़ पैदा करणो बान लिखे जान्दन या बुले जान्दन. जन कि कन्हयालाल डंडरियालै छ्वटि कविता

बच्युं निर्भागी अर मर्युं भग्यान

या

मनिख  दुन्या से सद्यानो बान जुद्ध  ख़तम करणो बान  रोज युद्ध करणा रौंदन

२३- मुहावरों तैं तोड़ मरोड़ण से हौंस-व्यंग्य - कबि कबि पुराणा मुवावारों तैं मरोड़ीक बि हौंस या व्यंग्य पैदा करे जांद . जन कि

रोज एक सेब डाक्टर तैं दूर रखदो अर रोज एक मुळी  या प्याज सब्युं  तैं दूर रखद 

२४- दुसरो मुख बन्द करणो वाक्य-   कबि क्या हमर जिंदगी मा लोक इन सवाल पुछ्दन जो अजीब क्या बेतुकी होन्दन अरहम ऊंका सवाल बड़ा तजबिज से दींदवां  पन कबि कबि मजाक मा इन बि होंद -

अच्हा ! त तू ऐ गे ?

ना, अबि त म्यार छैलु आई , मि त थ्वडा देर मा औंलू 

२५- बेढंगा तुक - अपण अपण प्रोफेसन मा कुछ वाक्य बौणि जान्दन अर वो वाक्य शब्दों हिसाब से बेढंगा होन्दन पण वै प्रोफेसन मा वो शब्द या वाकया बड़ा काम का होन्दन . जन कि

एक फिलम डाइरेक्टर कलाकार से - ज़रा मोरणे एक्टिंग मा  जोर से जान डाळ या ए मुर्दा मा इथगा जान  डाल़ो कि दर्शक मुर्दा तैं इ दिखणा रावन   

 

२६- अलंकारों से हौंस- व्यंग्य- उन हरेक वाक्य मा अलंकार होंदी छन पण च्बोड्या/चखन्यो/ मजक्या व्यंग्यकार जाणि बुझिक कथगा इ अलंकार से वाक्य लिखदन . जन कि

 २६ अ- पूर्णोपमा

१- मेरी घरवाळी धुंवा जनि धुपेळी , धुंवा  जन आंसू लांदी

२- हौरुं समणि मेरी स्याळी मारदी माछी सी उफाट

मेरी समणि ह्व़े जांद तालौ सी सान्त सपाट

२६ब- लुप्तोपमा

वा, मेरी कज्याण ,बणांग जनि गुस्सैल 

अर या  मेरी सेक्रेटरी , अहा नौणि जनि चिपळी 

२६स- अनुप्रास अलंकार

कज्याण क्या च , करैं जन करकसी आवाज,कुकर जन छकछ्याट,कवा जनि काळी, कुमति कि कोठड़ी, कुटुंब मा इन जन ग्युं दगड  कुरफळा ..

 २६द- अन्त्यानुप्रास

हरीश जुयाल की कविता -

नि थाम चोर गुंडों का नोट

सही आदिम तैं डे ल़े वोट

पास होणो मंतर सीख

मिक्सी मा ना सिल्वट मा घोट

२६ फ- वृत्यानुप्रास

हरीश जुयालै कविता -

दाळ भात त्यारु

माथ हाथ म्यारू

भूख तीस त्वे खुणि

अन्न पाणी म्यारू

२६जि - पुनरुक्तिप्रकास 

हरीश जुयालौ  कविता

  वाइफ वन्दना

त्वमेव वाइफ लाइफ त्वमेव

फ्यूंळी बुरांस सी टाइप त्वमेव

त्वमेव मेरी नारंगी की दाणि

त्वमेव बांजा की जलड्यू क पाणी 

२७- प्रतीकुं से हौंस-चबोड़ - प्रतीकुं से हौंस-चबोड़ त पुराणो जमानो से हूणो च . जानवर  या कै बस्तु को  मानवीकरण करण से  बि हौंस या व्यंग्य रचे जांद . गढ़वाळी मा जैपाल सिंग रावतक  प्रतीकुं से व्यंग्य कविता गंठयाणो बान प्रसिद्ध च. छिपडु ददा रावत को प्यट   चरित्र च .

२८- मुसक्या मार -  उन त जादातर व्यंग्य मुसक्या मार इ छन पण कबि कबि कैकी साफ़ सुथरा ढंग  से बेज्जती करण मा  ख़ास जोगध्यान दिए जांद

जन कि क्वी मनिख सभा सोसाइटी मा देर से इ आवो ता वैकी बड़ें इन बि ह्व़े सकदी

हाँ जी  ! हम स्वागत करदां अपण प्रभु दयाल जी की जु टैम का पक्का पाबंद छन . हमेशा खाश सभाओं मा वो तीन घंटा देर से आन्दन अर आज बि प्रभु दयाल जी न अपण समय पाबंदी का सबूत दे अर प्रभु जी ठीक तीन घंटा लेट ऐन. 

२९- भौणै नकल : मिमिक्री मा मिमिक्री आर्टिस्ट कै की भौण, स्टाइल की नकल करद अर लोगूँ तैं हंसाद. घन्ना भै मिमिक्री का बान इ प्रसिद्ध छन.

३० - राजनैतिक अर सामाजिक व्यंग्य- उन यूँ व्यंग्योंक विधान अळगो हिसाब से हुंद पण  हुंद यि द्वी अलग अलग अर  कबि दुई दगड़ी बि ह्व़े जान्दन. रान्ज्नैतिक व्यंग्य मा नरेंद्र सिंग एगी जी क ' अब कथगा खिल्य रे' या विमल नेगी का ' सबि मिलीक खौला' तीखा राजनैतिक व्यंग्य छन

३२ -जोक्स-  जोक्स से त हौंस आँदी च .

एक मंगत्या - ठकुर्याण!  कुछ खाणो बण्यु हो त दे दे .

ठकुर्याणि - अरे कख बौण खाणक . सुबेर बिटेन ग्विरमिलाक तलक दगड्याण्यु  दगड फेस  बुक मा छ्वीं लगैन  अर अब फेस  बुक का छ्वारा-दगड्या  छुड़णा नी छन . अब पकौलू ..

मंगत्या- ठीक च . जब खाणा पकी जालो त मैं तैं फेस बुक मा रैबार दे दियां . फेस बुक मा म्यरो नाम जवान छ्वारा च.

 

३३ - आखरूं खेल- शब्दुं मेल - असला मा चबोड़, शब्दुं अर आखरूं खेल च जन कि हरीश जुयाल कि या कविता च -

दोस्त था वो मेरा बरमण्ड  कच्या गया

ज़रा ज़रा लछ्या के सर्या लछ्य गया

दमल़े उपड़  रहे ठे मैं खुज्या रहा था घ्यू

वो सुरक घ्यू कि माणी में कंड़ळी कुच्या गया

३४ - व्यंग्य बाणु प्रकार - व्यंग्य बाण भौं भौं किस्मौ  होन्दन जन कि -

- चमकतळया व्यंग्य

- चुनगेरी व्यंग्य

- बाळ झिंझोडु व्यंग्य

- झीस पुड़ान्दा  व्यंग्य

-कांसो जन दुखदाई व्यंग्य

-बांसों कीस जन दुखदाई व्यंग्य

- तम्मखो जन खिखराणि व्यंग्य

-कंडाळी जन  झमझ्याट  लागौन्दा व्यंग्य

-किस्वळी  लगान्दा व्यंग्य

-ब्युंछी लगौन्द्या व्यंग्य 

-हिसर जन ट्याड़ा काण्ड पुड़ान्दा व्यंग्य

-किनग्वड़ो काण्ड पुड़ान्दा व्यंग्य

- खुब्ब्या जन काण्ड पुड़ान्दा व्यंग्य

- राम बांसों जन काण्ड पुड़ान्दा व्यंग्य

- किरम्वळ जन तड़काणो व्यंग्य

-सिपड़ी जन रैणी दीण वल़ा व्यंग्य

- चिमल्ठुं जन तड़का दीण वाळ व्यंग्य

-म्वार जन  तड़का दीण वाळ व्यंग्य

- रिंगाळ जन  तड़का दीण वाळ व्यंग्य

- बेज्जती करंदेरी व्यंग्य

-थ्वडा  भौत सैण लैक व्यंग्य

-मुक  नि दिखाण लैक व्यंग्य

 ३५- हौंस मा भाव

भारत मुनि ण नाट्य शाश्त्र मा हास्य रास का बान यि भाव (इमोसन्स) बथैन

१ हास (मुल मुल हंसण, खित-खित  हंसण, जोर से हंसण   )

२- ग्लानी

३-  शंका

४-असूया

५- श्रम

 ६- आलस्य

७- चपलता

८- निद्रा

९--सुप्त

१०- विबोध/ बिजण

११- अवहित्थ 

३६- हौंस कु दिवता 'प्रथम ' च

 

 हौंस अर व्यंग्य पर जथगा बि लिखे  जाव उ कम इ च

पण म्यारो मनण च  जु बु लिख्युं च वो काम को होलू .

जै प्रथम दिवता की !

Copyright @ Bhishm Kukreti
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   
 
 

 

 

 
 
 

 

 

     

 

        .     

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


--


 
 

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1

Grammar of Kumauni Language

Grammar of Garhwali Language

Grammar of Languages of Uttarakhand

Grammar of Nepali Language

Grammar of Mid Himalayan Languages




                                             मध्य हिमालयी कुमाउंनी , गढ़वाली एवं नेपाली भाषा-व्याकरण का तुलनात्मक अध्ययन भाग -12


            (Comparative Study of Grammar of Kumauni, Garhwali Grammar and Nepali Grammar ,Grammar of Mid Himalayan Languages-Part-12 )


                                                                        सम्पादन : भीष्म कुकरेती

                                          Edited by : Bhishm Kukreti


                                               Cases in Garhwali  Language


                                                                              गढ़वाळी   में कारक



कारक ----------------------------------परमर्ग या विभक्ति

१- कर्ता------------------------------- न

२-कर्म -------------------------------- तैं, थैं, सणि. सन,

३-करण ------------------------------न, से

४-  सम्प्रदान --------------------------कु, कुतैं, कुणि, कुण, खुणि

५- आपादान --------------------------- बटि,बटिन, बिटेन , मुंगै, न, चे, चुले

६- सम्बन्ध ---------------------------कु, को, का, कि, रो, रा, रि , ऐ, अ, इ,

७-अधिकरण-------------------------- मा, मद्ये , मांज, मन्जेंन, मुं , पर, उदै, जनै, जथैं,तनै 

८- संबोधन ----------------------------हे, हलो, ह्यल़े, ह्याजि, अजि !         

     

संदर्भ :

१- अबोध बंधु बहुगुणा , १९६० , गढ़वाली व्याकरण की रूप रेखा, गढ़वाल साहित्य मंडल , दिल्ली

२- बाल कृष्ण बाल , स्ट्रक्चर ऑफ़ नेपाली ग्रैमर , मदन पुरूस्कार, पुस्तकालय , नेपाल


३- डा. भवानी दत्त उप्रेती , १९७६, कुमाउंनी भाषा अध्ययन, कुमाउंनी समिति, इलाहाबाद

४- रजनी कुकरेती, २०१०, गढ़वाली भाषा का व्याकरण, विनसर पब्लिशिंग कं. देहरादून


५- कन्हयालाल डंड़रियाल , गढ़वाली शब्दकोश, २०११-२०१२ , शैलवाणी साप्ताहिक, कोटद्वार, में लम्बी लेखमाला

६- अरविन्द पुरोहित , बीना बेंजवाल , २००७, गढ़वाली -हिंदी शब्दकोश , विनसर प्रकाशन, देहरादून


७- श्री एम्'एस. मेहता (मेरा पहाड़ ) से बातचीत

८- श्रीमती हीरा देवी नयाल (पालूड़ी, बेलधार , अल्मोड़ा) , मुंबई से कुमाउंनी शब्दों के बारे में बातचीत


९- श्रीमती शकुंतला देवी , अछ्ब, पन्द्र-बीस क्षेत्र, , नेपाल, नेपाली भाषा सम्बन्धित पूछताछ


१० - भूपति ढकाल , १९८७ , नेपाली व्याकरण को संक्षिप्त दिग्दर्शन , रत्न पुस्तक , भण्डार, नेपाल

११- कृष्ण प्रसाद पराजुली , १९८४, राम्रो रचना , मीठो नेपाली, सहयोगी प्रेस, नेपाल


Comparative Study of Kumauni Grammar , Garhwali Grammar and Nepali Grammar (Grammar of , Mid Himalayan Languages ) to be continued ........


. @ मध्य हिमालयी भाषा संरक्षण समिति

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1

Grammar of Kumauni Language

Grammar of Garhwali Language

Grammar of Languages of Uttarakhand

Grammar of Nepali Language
 
Grammar of Mid Himalayan Languages




                                                               मध्य हिमालयी कुमाउंनी , गढ़वाली एवं नेपाली भाषा-व्याकरण का तुलनात्मक अध्ययन भाग -13
 
                                                ( Comparative Study of Grammar of Kumauni, Garhwali Grammar and Nepali Grammar ,Grammar of Mid Himalayan Languages 13

                                                         सम्पादन : भीष्म कुकरेती
 
                                      Edited by : Bhishm kukreti

 
 
                                                                 नेपाली कारक
                                      Cases  in Nepali 
 
 

कारक----------------------एकवचन  ---------------------बहुवचन

कर्ता ------------------------ -------------------------------- हरु
 
कर्म -------------------------लाइ ----------------------------हरुलाई

करण ------------------------ल़े ------------------------------ हरुले
 
सम्प्रदान -------------------लाई ----------------------------हरुलाई

अपादान -------------------- बाट------------------------------ हरुबाट

संबंध ------------------------को -------------------------------हरुको 
 
अधिकरण-------------------मा -------------------------------हरुमा   

 


संदर्भ :

१- अबोध बंधु बहुगुणा , १९६० , गढ़वाली व्याकरण की रूप रेखा, गढ़वाल साहित्य मंडल , दिल्ली

२- बाल कृष्ण बाल , स्ट्रक्चर ऑफ़ नेपाली ग्रैमर , मदन पुरूस्कार, पुस्तकालय , नेपाल


३- डा. भवानी दत्त उप्रेती , १९७६, कुमाउंनी भाषा अध्ययन, कुमाउंनी समिति, इलाहाबाद

४- रजनी कुकरेती, २०१०, गढ़वाली भाषा का व्याकरण, विनसर पब्लिशिंग कं. देहरादून


५- कन्हयालाल डंड़रियाल , गढ़वाली शब्दकोश, २०११-२०१२ , शैलवाणी साप्ताहिक, कोटद्वार, में लम्बी लेखमाला

६- अरविन्द पुरोहित , बीना बेंजवाल , २००७, गढ़वाली -हिंदी शब्दकोश , विनसर प्रकाशन, देहरादून


७- श्री एम्'एस. मेहता (मेरा पहाड़ ) से बातचीत

८- श्रीमती हीरा देवी नयाल (पालूड़ी, बेलधार , अल्मोड़ा) , मुंबई से कुमाउंनी शब्दों के बारे में बातचीत


९- श्रीमती शकुंतला देवी , अछ्ब, पन्द्र-बीस क्षेत्र, , नेपाल, नेपाली भाषा सम्बन्धित पूछताछ


१० - भूपति ढकाल , १९८७ , नेपाली व्याकरण को संक्षिप्त दिग्दर्शन , रत्न पुस्तक , भण्डार, नेपाल

११- कृष्ण प्रसाद पराजुली , १९८४, राम्रो रचना , मीठो नेपाली, सहयोगी प्रेस, नेपाल


Comparative Study of Kumauni Grammar , Garhwali Grammar and Nepali Grammar (Grammar of , Mid Himalayan Languages ) to be continued ........


. @ मध्य हिमालयी भाषा संरक्षण समिति

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
From Here and There  
                                              God! Release the High Pressure of Finance Minister

                                                 
                                                          Bhishm Kukreti
             
                    Common people think that the election contenders are under tremendous pressure. However, it is Finance Minister of ruling party who is in reality under terrific pressure than others at the time of present election season.
           Finance minister being an active politician has to handle many crises than national financial crises as crisis of his own party‘s hourly infightings, his own moment to moment family crisis, crisis created by high command, crises created by main allies in collision government, catastrophe created by alternate allies reserve for in case main allies leave the alliance, cataclysm of allies on hold back as alternate for main alternative allies.
      In election season, the finance minister has to manage the election resource management of the party and keep inflation at lowest possible level too.  Therefore, today’s finance minister is always away from his financial laboratory set side rooms of finance minister cabin where the actual action is for solving all crises.
               Yesterday, I happened to visit the financial laboratory of finance minister who was as usual, away for resolving other crises than the state financial crisis.  His aides were busy in the revenue lab.
              The chief aide was before election funding furnace. Suddenly, there was cry of third aide of chief aide from recession blocking device vassal, “Instead, recession is amplifying.”  Chief aide rushed at the site and examined the transparent reasoning pots surrounding recession blocking vessel. Chief aide ordered to his third aide, “Order to RBI to print more currency notes by evening to lower down recession. Ruling party bosses can’t bear the recession till election results are declared.” 
 There was shrill whimper from the consumer durable inflation check block where a newly recruited aide of chief aide was sobbing,” The unwanted currency notes are increasing inflation for consumer durables.”
The chief aide shouted back, “You probationary officers! Instead of recognizing real facts learning, you guys always provide your views. Inflation hike in consumer durables is not because of excess currency notes availability but because of Chinese effects. Give order to reduce import duty on consumer durables but with any publicity and no opposition party should know the fact.”
 The chief heard a laud siren from perishable goods price inflating container and he dashed there. The aide in charge o perishable goods price inflating container said, “Due to sudden high fund pumping in MANREGA, Pradhan Mantri  Gareeb Hit Yojna, Health scheme;  there is inflation in perishable goods prices and if we don’t check the fund pumping there all possibilities of bursting of perishable goods  price inflation vessel. “
 The chief aide happily asked,” You seems be transferred from telecom ministry under temporary punishment therapy. What do you suggest for checking of perishable goods price inflation?”
The officer under temporary punishment therapy quickly answered, “We should block all MANREGA, Prime Minister ‘social cause based funding immediately.”
The chief aide said pleasingly, “But it will result for ruling party loosing election.” 
The officer suggested, “Then we should apply ‘Income Tax Threat Fast Moving Spray’ on traders of vegetables and other food items.”
Gladly the chief aide signaled for using ‘Income Tax Threat Fast Moving Spray’ on traders of vegetables and other food items at very high speed.
 At one corner, there was a big non-transparent vessel labeled as ‘Industry Development Fund’. However, everybody including opposition leader who was finance minister of last government and CBI officials  that this vessel is in reality the election funding reservoir for the ruling party. The said vessel started shrinking at very high speed, a big harsh noise started coming from the vessel and everybody in the lab was worried as if there is collation government fall. The chief aide banged at the site. He studied all the input and output canals, channels and tubes. 
 The chief aide asked the in charge of ‘election funding reservoir for the ruling party ‘for the reasons of sudden steep fall in the funding from the industrialists.
The officer in charge answered,” No industrialist is confident of any political parties winning election by full majority including ruling party winning the election and every industrialist has been funding for every political party including independents and newest parties. We injected over dozes of fresh benefits to all industries as catalytic objectives   but due to strong confusion principle, the over dozes are also not working”
The chief aide instructed,” Beam the highly condensed warning signals at atomic speed for ‘Enforcement raid, Foreign Money Laundering raids’ into the selected industrial beakers and vessels.”
The assisting aide pushed the instructed signal button and initially at slow momentum but soon the ‘election funding reservoir for the ruling party’ started swelling.
 The chief aide said to his immediate aide, “I have to attend a meeting about settling the quarrelsome chemical and ultra physical reactions from ally’s parties ruling in various states. You look after the lab. In case of emergency and confusion, you read the old history. You will find every remedy for every hazard as fundamentally, nothing has changed bureaucratically and political maneuvering   since 1952 election scene.”

Copyright@ Bhishm Kukreti

 
                                   

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Great Garhwali Personalities – 41
                 Achary Shrikant Kukreti A Great Sanskrit Poet

                                                 Bhishm Kukreti
                 
                      Garhwalis contributed sizably for Sanskrit literature from past till date.  Shrikant Kukreti ‘Acharya’ was one of the great Sanskrit creative for contributing development of Sanskrit literature of Modern time.
  Shrikant Kukreti Acharya was born in Naugaon, Patti- Malla Udaypur, Pauri Garhwal (now Kotdwara District) of Uttarakhand, Himalayas on 21st 1911 and he left this world in 1989
 Shrikant left his village at the age of eighth after Chudakarm Sanskar and joined Shri Darshan Sanskrit Maha Vidyalay, Muni Ki Riti , Rishikesh. He passed Prathama and Madhyama from here. Shrikant got mastery over amar kosh, Ashtadhyaayi, Geeta, Upnishdas, and many Strotras (formulas) .
   Shrikant Kukreti, Acharya left Rishikesh for Raghunath Sanskrit Vidyalaya, jammu from where he passed Visharad in 1933 and completed Shastri degree from Panjab Vishv Vidyalay, Lahour,  in 1935. He taught Sanskrit in many places. He joined Sanskrit Vidyalay Solan, himachal Pradesh as principal in 1951 and there on retired from there in 1974.
                      Contribution of Shrikant Kukreti Acharya in Sanskrit literature
  Achary Shrikant Kukreti published following books in Sanskrit –
1-Simatikraman (an epic based on Chinese invasion of 1962 with Hindi translation)- The Sanskrit epic deals with the invasion, deceptive-monopolistic nature of China and invasion of china into Tibet and Indian territory. There are characters of tribal areas Nefa to fight the invasion from Nefa in the epic.  There are all characters of an epic in Simatikraman. There are fifteen sarg (chapters0 in the epic and takes sacrifice of tribal people.
2-Yug Nirmata Daya Nand an epic (including Hindi translation)- The epic deals with the life of maharshi Dayanand Sarswati . There are 12 Sarg in the epic
3- Pratap Vijay a Prose-Poetry novel in Sanskrit based on life and bravery of Maha Rana Pratap .
4-Anand Charitam a long poetry based on the life of religious leader and political leader Satpal Maharaj .
5- Bhartiy Rajat jayanti a long poetry
6- Matri Vandana – a long poem
There are many unpublished works of Shrikant Kukreti Acharya
Dr Prem Datt a Sanskrit praised Acharya Kukreti Shrikant with depth.

Copyright@ Bhishm Kukreti

बहुत अच्छी जानकारी दे रहे है सर आप!

बहुत-२ धन्यवाद .....

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
                           Garhwali Words, now Getting Extinct -18


                               Presented by Bhishm Kukreti


Sources : 1-Shri Ramakant Benjwal and Shrimati Beena Benjwal , Garhwali Shabdkosh, Vinsar Publishing co. Dehradun

 2- Late Kanhyaa Lal Ji . Dandriyal Garhwali shabd Kosh (Series in Shailvani, Kotdwara )

3- Abodh Bandhu Bahuguna , garhwali Vyakaran ki Rup Rekha

4- Rajni Kukreti , Garhwali Vyakaran                   


धंकळयोण = धांधली , अव्यवस्था

धंद/धंध  = आश्चर्य, विष्मय

धजबांधण =धनवान होना

धडां =समूह में , एक साथ

धड्वी =पक्ष लेने वाल्, वाली

धड्वे  =मु मदद, सहायता

धन-चन = पालतू पशुओं क समूह

धनालु =  पशुधन वाला

धयेणु =उत्तेजित करना

धर्दारी = माँ, धारक 

धरगस= जिद्दी, हट्ठी

धाद्दि   = दौड़ कर किया जाने वाला पीछा

धिध्राट्या = ऋतु में आया पशु

धिया/धियाण  = कन्या, बेटी, बहन

धुरसाल़ेण /धुरसाल़ेणु =पशु को काबू में करना

धुळएन्क =पत्नी द्वारा उपेक्षित

ध्याणतो  =भांजा

ध्वंका =धुंए में अधिक देर तक रहने से आँखों का दुखना

धऐडु = पहाड़ी ढलान



Curtsey to all

1-Shri Ramakant Benjwal and Shrimati Beena Benjwal , Garhwali Shabdkosh, Vinsar Publishing co. Dehradun
 2- Late Kanhyaa Lal Ji . Dandriyal Garhwali shabd Kosh (Series in Shailvani, Kotdwara )

3- Abodh Bandhu Bahuguna , Garhwali Vyakaran ki Rup Rekha

4- Rajni Kukreti , Garhwali Vyakaran

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Mi Uttarakhandi chaun Ji  !
jugraj rayan ji

 

Sitemap 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22