Author Topic: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat  (Read 17604 times)

Bhishma Kukreti

  • Hero Member
  • *****
  • Posts: 18,808
  • Karma: +22/-1
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #20 on: December 24, 2011, 12:06:52 AM »
Excellent Sevice to Developing Garhwali literature! 

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #21 on: December 26, 2011, 12:04:07 AM »
आवा गढ़वाली शिकला
LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND  ENGLISH

ZWOLFTE LEKTION: TWELFTH LESSON: BARON PATH:  बारों पाठ
                                                                By:   Khushal Singh Rawat Mumbai

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dies ist die zwolfte lektion. Sie konnen jetzt schon ein wenig Garhwali sprechen.
This is the twelfth lesson. You can now already speak a little Garhwali
Yu ab baron path ai gya.  Ab tum pailee thoda bhaut Garahwali bolan lagyan.
 

यु अब बारों पाठ ऐ ग्याई. अब तुम पैली थोडा भौत गढ़वाली बोलन लग्याँ.
 


ich will das Brot schneiden, aber ich habe kein Messer.
I want to cut the bread, but I have no knife.
Me rwati thai katunu chandu, par mi m chakoo hi neech.
मि अब रव़ाटि थै कटुणु चान्दु , पर मि म चकु हि  नि च. 
 


Ohne ein Messer kann ich das Brot nicht schneiden.
Without a knife I cannot cut the bread.
Bina chaku ku mi rwati ni katee sakdu.
बिना चकु कु मि रव़ाटि नि काटी सकदु.


Hans will einen Brief schreiben,

Hans wants to write a letter,
Hans ek chithi lyakhunu chanooch,
हंस एक चिठ्ठी ल्याख्णु चाणू च.


aber er hat weder einen Bleistift noch eine Feder.
but he has neither a pencil nor a pen.
par wem na t pinsin cha ar n ta ek kalam.
पर वें ना त पिन्सिन च अर ना त एक कलम.


Ohne schreibmaterial kann er seinen Brief nicht schreiben.
Without writing material he cannot write his letter.
Bagair samaan (lyakhna) ku wu chithi ni lekhi sakdu.
बगैर समान(ल्यखना) कु  वू चिठ्ठी नि लेखी सकदु.


Frau X will einen neuen Hut Kaufen.
Mrs X wants to buy a new hat.
Misej X ek nai twapli  kharidan chand.
मिसेज X  एक  नै ट्वापली खरीदण चां द.


Der Hut kostet zwolf Mark, und sie hat nicht so viel Geld.
The hat costs twelve Marks,and she has not so much money.
Twapla baara Mark ku cha, ar weem itga painsa ni chhan.
ट्वापला बार मार्क कु च., अर वीम इतगा पैंसा नि छन.


Dieser Mann hat seinen Hausschlussel verloren.
This man has lost the key of his house.
Ye admil apda ghour ki chabi harcha deen.
ए आद मिल अपड़ा घौर की चाबी हर्चा दीं.


Er kann die Tur nicht aufschliessen. Niemand ist zu Hause.

He can not unlock the door. No one is at house.
Wu darwaju ni kholi sakdu. Ghour ma kwee ni cha.
वू दरवाजू नि खोली सकदु. घौर मा क्वी नि च.


Fr will durch das offene Fenster steigen. Er kann es nicht.
He wants to climb through the open window. He cannot do it.
Wu khuleen khidki batee chadhu nu cha nu cha. Wu inoo ni kairi saknu cha.
वू खुलीं खिड़की बटी चढ़णु चाणु च.वू इनु नि कैरि सक्णु च.


Das Fenster ist zu klein, und er ist zu dick. Seine Frau ist im kino.
The window is too small and he is  too stout. His wife in the Cinema.
Khidkee bhaut chwatee cha ar wu bhandya mwatoo. We ki janani sanima m ch.
खिड़की भौत छोटी च अर वू भांड्या म्वाटू. वे की जनानी सनीमा म च.


Er muss warten, bis sie nach Hause Kommt.
He must wait until she comes home.
We thai intajaar karan pwadalu jab tak ki wa ghour wapas aand.
वे थै इंतज़ार करण प्वाडलु ज़ब तक की वा घौर वापस आन्द.
 
Deutsch ist eine Sprache.
German is a language.
German ek bhasha cha.
जर्मन एक भाषा च.
 



Andere Sprachen sind Englisch, Franzosisch,Russisch, Spanisch, Italienisch und so weiter.

Other languages are English, French, Russian,Spanish, Italian and so on.
Hori bhasha chhan Angreji, Fransisee, Roosi, Purtgali, Itali  ar hori bhi.
होंरी भाषा छन अंग्रेजी , फ्रांसीसी ,रूसी, पुर्गली, इटली,अर होंरी भि .


Konnen Sie Franzosisch sprechen ? Nur sehr weing.
can you speak French ? Only very little.
Kya tum Fransisee boli sakdawa ? Jaraa si, bhout kaam.
क्या तुम फ्रांसीसी बोली सक्दावा ? ज़रा सि, भौत कम.


Ich kann lesen und schreiben, aber nicht sprechen.
I can read and write, but not speak it.
Me paidi ar lekhi sakdu, but boli ni sakdu.
मि पैड़ी अर लेखी सकदु, पर बोली नि सकदु.


Ich kann Franzosen verstehen, wenn sie nicht zu schnell sprechen.
I can understand Frenchman, if they don't speak too fast.
Me Frans waloo tai samajhi sakdu, agar wu bhoaut tej ni bol-la ta.
मि फ़्रांस वालू तै समझी सकदु, अगर वी भौत तेज नि बोल -ल त.


Verstehen Sie mich, wenn ich Garhwali spreche ?
Do you understand me when I speak Garhwali ?
kya tum mitai samajhi jandawa jab me Garhwali bolandu ?
 क्या तुम मि थै  समझी जन्दावा  ज़ब मि गढ़वाली बोलंदु ?


Bitte, sprechen Sie langsam und deutlich, dann kann ich Sie verstehen.
Please speak slowly and distinctly, then I can understand you.
 Krpa kairi ki mathu mathu ar  saaf bola, tab me tumthai samajhi sakdu.
क्रपा कैरि की मठु मठु अर साफ़ बोला,तब मि तुम्थई समझि सकदु.


Finden Sie Garhwali leicht oder schwer ?
Do you find Garhwali  easy or difficult ?
Tum Garhwali tai songi ya mushkil pandawa ?
तुम गढ़वाली तै सोंगी या मुश्किल पन्दावा ?


Wenn Sie wollen, konnen wir zusammen uben.
If you wish, we can practice together.
Agar tumari ichha cha, ta ham apas ma praktis kairi sakda.
अगर तुमरी इच्छा च , त हम आपस मा प्रक्टिस कैरि सकदा.


"Ubung macht den Meister" Konnen Sie es bitte an die Tafel schreiben ?
 

"Practice makes perfect".Can you please write it on the blackboard ?
"Praktis ek dam badhiya banand. Kya tum ye tai paati ma lekhi sakda ?
"प्रक्टिस एकदाम बढ़िया बणाद. क्या तुम ए तै पाटी मा लेखी सकदा?

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #22 on: December 27, 2011, 12:16:56 PM »
  आवा गढ़वाली शिकला
LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND  ENGLISH

ZWOLFTE LEKTION: TWELFTH LESSON: BARON PATH:  बारों पाठ
                                                                By:   Khushal Singh Rawat Mumbai
continue from page 1.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ich will es gern an die Tafel schreiben,aber ich kann die Kreide nicht finden .
I will gladly write it  on the blackboard, but I cannot find the chalk.
Mi  yethai patee ma khushi wheki lekhi deuloo, par mithai  khadiya ni milnoo cha.
 

मि येथे पाटी म ख़ुशी व्हे कि लेखी  द्वलु , पर मि थै  खड़िया नि मिल्नू च.



Der Lehrer schreibt den Satz an die Tefel.
The teacher writes the sentence on the blackboard.
Mastar saab wakya patee ma lyakhand.
मास्टर साब पाटी (बोर्ड) मा ल्यखंद





Der Schuler versteht es immer noch nicht.
The scholar even yet does not understand it.
Padhunu waloo abhi tak ye tai ni samujhu.
पढ़णु वलू अभी अभी तक ए तै नि समुझु .



Er sagt: " Ich verstehe diesen Satz nicht. Wollen Sie ihn mir bitte erklaren"
He says: " I don't understand this sentence, will you please explain it to me"
Wu bwanooch: "me tai yu wakya samajh ma ni anoo ch, tum mithai samajha dela"
वू ब्व नू च: " मि तै यु वाक्य समझ म नि अणु च, तुम मि थै समझा देला "
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ich kann das nicht tun. Konnen Sie es fur mich tun ?
I can not do that. Can you do it for me ?
Me woo ni kairi sakdu. kya tum mikhni kairi sakdawa ?
मि वू नि कैरि सकदु. क्या तुम मिखणि   कैरि सक्दावा ?


Er kann nicht kommen. Sie konnen uns nicht verstehen.
He cannot come. They cannot understand us.
Wu ni ayee sakdoo. Wu ham tai ni samajhi sakda.
वू नि आई सक्दू वू हम तै नि समझि सकदा .
 

Ich will einen Brief schreiben. Wollen Sie rauchen ?
I want to write a letter. Do you want to smoke ?
me yek chithi lyakhnu chandu.  Kya tum tamakhu peen chaana chhawa ?
मि एक चिठि ल्याख्णु  चान्दु . क्या तुम तमाखू पीण चाणा छावा ?


Er will es nicht tun. Sie wollen morgen kommen.
He does not want to do it. They want to come tomorrow.
Wu ye thai  ni karan chanoo cha. Wu parbaat aan chanaa chhan.
वू ए थै नि करण चाणू चा. वू परबात आण चाणा छन .


Ich muss jetzt gehen. Sie mussen bald wieder kommen.
I must go now. You must soon come again.
Mit ab jaroor laagu. Tum jarroor pheeri aiyaa.
मित अब जरूर लागू . तुम जरूर फिरी ऐंयाँ

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ich kann diesen Hut nicht tragen. Er ist zu gross fur mich.
I cannot wear this hat . It is too big for me.
Me ye twapla तै ni  pairee sakdu. Yu meekhani bhout badoo cha.
मि ए ट्वापला तै नि पैरी सकदु . यु मिखनी भौत बडू चा.



Marie kann das neue Kleid nicht tragen. Es ist zu lang fur sie.
Mary can not wear the new dress. it is too long for her.
Mary nai kapdaa ni pairee sakdi. Ya ween khunee bhout lambi cha.

मैरी  नै कपडा नि पैरी सकदी. या वीं खुणी भौत लम्बी चा.



Die  Katze will hinaus, aber die Tur ist zu.
The cat wants to get out, but the door is shut.
Biralee bhair jaan chani cha, par darajoo band cha.
बिरली भैर जाण चाणि चा. पर दरजू बंद चा.


Ich kann das Brot nicht schneiden. Warum nicht ? Well ich kein Messer habe.
I can not cut the bread. Why not ? Because I have no knife.
Me roti ni kati sakdu. Kilai na ?Kilai ki meem chakoo neech.
मि रोटि नी काटि सकदु. किलै ना ? किलै की मीम चकू नीच. 


Warum konnen Sie den Hut nicht tragen?
Why can't you wear the hat ?
Tum twapla kilai ni pairi sakda ?
तुम ट्वापला किलै नी पैरी सकदा  ?


Warum kann Frau X den Hut nicht kaufen ?
Why cannot Mrs X buy the hat ?
Misej X twapla kilai ni le sakdee ?
मिसेज x ट्वा पला किलै नी ले सकदी?


Warum kann Marie das neue Kleid nicht tragen ?
Why can't Mary wear the new dress ?
Mary kilai nai kapda ni pairee sakdee ?
मैरी किलै नै कपडा नी पैरी सकदी ?


Was will die Katze ? Was will Frau X kaufen ?
What does the cat want ? What does Mrs X want to buy ?
 Biralee tai kya chaand ? Misej X kya kharidna chaand ?
बिरली तै क्या चांद ?   मिसेज X  क्या ख़रीदन चांद.?

____________________________________________________________________
 
END OF CHAPTER  12. CONTINUE ON LESSON THIRTEENTH.

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #23 on: December 28, 2011, 11:49:16 PM »
आवा गढ़वाली शिकला
[size=0]LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND  ENGLISH [/size]
DREIZEHNTE LEKTION :THIRTEENTH  LESSON :TERON PATH :                   तेरों पाठ
----------------------------------------------------------
                                                                By:   Khushal Singh Rawat , Mumbai
__________________________________________________________________
 GERMAN : Konnen Sie mir bitte etwas zu trinken geben ? ENGLISH :Can you please give me something to drink ? ROMAN GARHWALI : Kya tum mithai kuchh pee na khuni de sakdawa ? गढ़वाली : क्या तुम मिथै कुछ पीणा खुणि दे सक्दावा ?

 Warten Sie einen Moment,ich bringe ihnen eine Tasse Kaffee. Wait a moment, I bring you a cup of coffee. Thoda der rukee jawaa, me tum khuni ek kap kaffee lyandu. थोडा देर रुकी जावा . मि तुम खुणि एक कप कॉफ़ी   ल्यांदु.
Konnen Sie mir bitte Feuer geben ? Can you give me light please ? Kya tum mithai agyalu de sakila ? क्या तुम मि थै अग्यालु (आग) दे सकिला ?
Ich kann Ihnen leider kein Feuer geben; Unfortunately, I can't give you a light ; Durbhagya la   mi tum thai agyalu ni de sakdu; दुर्भाग्य ल  मि तुम थै अग्यलु नि दे सकदु.
ich habe keine Streichholzer und auch kein Feuerzeug I have no matches and no lighter, either. Meem na ta machis cha ar na agyalu. मी म न त माचिस च अर न अग्यलू.
Kann ich ihnen eine Tasse Tee anbeiten, oder trinken Sie lieber Kaffee ?Can I offer you a cup of tea, or would you rather drink coffee ?

 Kya mi tum tai ek kap chya de sakdu ya tum badal ma kaufee pelaa ?क्या मि तुम तै एक कप च्या दे सकदु य तुम  बदल मा कॉफ़ी  पेला ?
Danke sehr; es ist mir ganz egal. Ich trinke beides gern. Thank you very much; it is all the same for me . I like both. Jugraj rainya ;  mi khuni ek hi baat cha. Mithai duya pasand chhan. जुगराज रैंया ; मि खुनी एक हि बात च. मि थै दुया पसंद छन.
Und Sie, gnadige Frau ? Ich trinke Kaffee lieber. And you madam ? I prefer coffee. Ar tum madam ? Meri  pailee pasand kaufee  cha. अर तुम मैडम (क्या पसंद करिला ) ? मेरी  पैली पसंद कॉफ़ी  च.
Darf ich ihnen eine Tasse eingiessen ? May I pour a cup for you ? Kya mi tum khuni ek kap bhori  sakdu ? क्या मि तुम खुणि एक कप भोरी सकदु ?
Bitte, ich nehme nur weing Milch und keinen Zucker. Please, I take only a little milk and no sugar. kripa kairi ki, Mi kewal doodh leendu ar chinee na. कृपा कैरि की , मि केवल दूध लींदु अर चिनी न (कॉफ़ी मा )
Hier ist Butterbrot, da ist Kuchen und dort druben sind Tortchen. Here is the bread and butter, the cake is there and over there are pastries. Ya roti ar nounee cha, cake wakh cha ar pwar pastri chhan. या रोटि अर नौणि च.  केक वख़ च अर प्वार पेस्ट्री छन.
Bitte, bedienen Sie sich. Darf ich Sie bitten, mir die Marmeladendose heruberzureichen ? Please help yourself.  May I ask you to pass the Jam pot to me ? Krpaya aphi le lyawa. Kya tum jam ki katwari  meem de dela ? कृपया   अफ़ी ले ल्यावा . क्या तुम जाम की कटोरी मीम दे देला ?.
-------------------------------------------------------------------------------------- continue  on next page. 2.

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #24 on: January 01, 2012, 01:28:59 PM »
khushal rawat <rawatkhushalsingh@gmail.com>
                   नै साल म - आवा गढ़वाली शिकला
[size=0]LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND ENGLISH  [/size]
DREIZEHNTE LEKTION :THIRTEENTH  LESSON :TERON PATH :                                 तेरों पाठ
----------------------------------------------------------
                                                                By:   Khushal Singh Rawat , Mumbai

Continue from previous page.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Er gibt mir deutche Stunden. Ich kann Ihnen leider nichts geben.
He gives me  German lessons. Unfortunately, I can't give you anything.
 Wu mithai German path deend. Badkismati batee, Mi tum thai  kuchh ni de sakdu.   वू मिथै जर्मन पाठ  दींद. बदकिस्मती बटी , मि तुम तै कुछ नि दे सकदु.   Konnen Sie uns etwas zu essen bringen ?
Can you bring us something to eat ?
Kya tum ham khuni kuchh khana ku lya sakda ?
 क्या तुम  हम   खुणि कुछ खाणा कु ल्या सकदा ?
Zeigen Sie ihr, was Sie haben.  Schreiben Sie ihnen oft ?

Show her what you have. Do you write to them often?

   Ween tai dikhawa ju bhi tum ma cha. Kya tum kabhi woon khuni lyakhda bhi chhawa ?
वीं तै दिखावा, जु भि तुम मा च. क्या तुम  कभी वूं खुणि ल्यख्दा बि छावा ?   
Wem Gehort dieses Auto ?

To whom  does this car belong ?
Ya Kaar kaiki cha ?
 या कार कैकी चा ?
Es gehort mir.  Es gehort uns.  Gehort es Ihnen ?  Gehort es ihm ?

It belongs to me. It belongs to us. Does it belong to you ? Does it belong to him?
 Ya meri cha. Ya hamari cha. Kya ya tumari cha? Kya ya weki cha?   या मेरी चा..   या हमरि चा.  क्या या  तुमारी चा?  क्या या वेकि  चा ? --------------------------------------------------------------------------------------------------------
Der Brieftrager gibt dem Vater einen Brief und der Mutter ein Paket.
The postman gives the father a letter and the mother a parcel.
Dakwan Bubaji tai chhithi  deenu cha ar Bwe tai ek parsal.
 डाकवान बुबा जी तै  चिठी दीणु चा. अर ब्व़े तै एक पार्सल .
Der Brief ist von ihrem Sohn. Er bittet den Vater, ihm Geld zu senden.
The letter is from their son. He asks the father to send him money.
Woonka nauna ki chithee cha. Wel Bubaji tai painsa bhejna ku poochh.
 वूं का नौना कि चिठि चा.  वेल  बुबा जी तै पैंसा भेजणा कु  पूछ.   
Das paket ist von ihrer Tochter. Sie sendet der Mutter ein Geschenk.
The parcel is from their daughter.She sends the mother a present.
Paarsal woonki nauni ku cha. Wa Bwe khuni ek uphar bhej ni cha.
पार्सल वूं कि नौनी कु चा.  वा ब्व़े खुणि एक उपहार भेजणि  चा. 

Die Kinder schreiben den Eltern oft. Der Sohn schreibt ihnen, wenn er Geld braucht.
The children writes to the parents often. The son writes to them when he needs money.
Naunyal kabhi kabhi Bwe babu khuni lyakhdeen. Naunu woon khuni tab lyakhand jab we tai painsa chandeen.
 नौन्याल कभी कभी ब्व़े - बुबा खुणि ल्यखदी. नौनु वूं खुणि तब ल्याखन्द ज़ब वे तै पैंसा चंदीं    Die Tochter schreibt ihnen regelmassig jede Woche.
The daughter writes them regularly every week.
Nauni wookhuni har hafta brabar lyakhni raind
 नौनी वूं खुणि हर हफ्ता बराबर ल्यखणि रैंद.
Sie gibt den Eltern einen Bericht uber die Ereignisse der Woche,
She gives her parents an account of the events of the week,

Wa apda Bwe bubaji tai hafta ka chhween ka bara ma hisab deenda,
 वा अपड़ा ब्व़े - बुबा जी तै हफ्ता कि छ्वीं क बारा मा हिसाब दींद.
und sie vergisst nie, Grusse an ihre Grosselter zu senden.
and she never forgets to send greetings to her grandparetns.
 ar wa kabhi bhi apda dadi-daji tai shubh kamna bhyajni ni bhulandi.   अर वा कभी  भि अपड़ा ददी - दाजी तै शुभ कामना भ्यजणि नि भुलंदी . _________________________________________________________ Continue  on next page . अगिल पन्ना  म  ________________________________________________________ </blockquote>

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #25 on: January 03, 2012, 01:03:19 PM »
नै साल म - आवा गढ़वाली शिकला
[size=0]LET US LEARN  GARHWALI  THROUGH GERMAN  AND ENGLISH  [/size]
DREIZEHNTE LEKTION :THIRTEENTH  LESSON :TERON PATH :                                 तेरों पाठ                                                                 By:   Khushal Singh Rawat , Mumbai
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Continue from previous page.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ich schreibe meinem Vater.  Ich schreibe meiner Mutter.  .
I am writing to my father.     I am writing to my mother.
Mi apda Buba ji khuni lyakhnu chhoun. Mi apdi Bwe khuni lyakhunu chhoun.
मि अपड़ा बुबाजि खुणि ल्यख्णु छौं. मि अपड़ी ब्व़े खुणि ल्यखुणु छौं .


Ich schreibe meinen Eltern
I am writing to my parents.
Mi apda Bwe -_Baabu khuni lyakhnu chhoun.
मि अपड़ा ब्व़े - ब बू खुणि ल्यखणु  छौं.


Er schreibt seinem Lehrer.  Sie schreibt mit einer Feder.
He is writing to his teacher. She is writing with a pen.
Wu apda master ji khuni lyakhnu cha. Wa kalamal lyakhani cha.
वू अपड़ा मास्टर जि खुणि ल्यखणु च. वा कलम ल ल्यखणि  च.


Er trinkt aus meinem Glas.  Trinken Sie aus Ihrem Glas.
He is drinking out of my glass.  Drink out of your glass.
Wu myaru gilas la peenu cha. Tumaroo gilas la pyawa.
  वू म्यारु गिलास ल पीणु च.   तुमरू गिलास ल प्यावा.

 
Guten Morgen, Herr Schulz. Wie geht es ? Danke, es geht mir gut.
Good morning , Mr Schulz.   How are you ? Thanks, I am well.
Samanya, Mistar Schulz.  Kanaa chha tum ? Jugraj rainyan, mi thik thak chhoun.
समन्य मिस्टर शुल्ज़ (जि ). कन्ना छा तुम ? जुगराज रैंयाँ, मि ठीक ठाक छौं.


Und wie geht es Ihnen ? Sehr gut, danke.
And how are you ? Very well, thank you.
Ar tum kanna chha ? Bhout badhia,  dhanyabad.
अर तुम कन्ना छा ? भौत बढ़िया, धन्यवाद.


Und wie geht es Ihrem Vater ? Danke, es geht ihm auch gut.
And how is your father ? Thank you, he is also very well.
Ar tumara buba ji kanaa chhan ? Dhanyabad, wu bhi bhout badhiya chhan.
अर तुमरा  बुबा जी कन्ना छन? धन्यवाद , वू भि भौत बढ़िया छन.


Geht es Ihrer Mutter auch gut ? Es geht ihr leider nicht gut.
Is your mother also well ?Unfortunately , she is not very well.
Kya tumari bwe bhi thik thak cha. Kharab takdira baje la  wa thik thak  neech.
क्य तुमारी ब्व़े भि ठीक ठाक च. ख़राब तकदीरा बजे ल वा ठीक ठाक नीचा.


Sie liegt krank im Bett.   Sie ist stark erkaltet.
She is ill in bed.  She has a very bad cold.
Wa  khatulaa ma bimar pwadeen cha. Ween tai  bhout kharab jukhaam huyun cha.
वा खटुला मा बीमार प्वाडी च.   वीं तै  भौत ख़राब  जुखाम हुयुं च.


Und wie geht es Ihren Kindern ?
And how are your children ?
Ar tumara nounyal kanaa chhan  ?
अर तुमरा नौन्याल कन्ना छन ?


Danke, es geht ihnen ausgezeichnet.
Thank you, they are excellent.
Dhanyabad, wu bhaut hi badhiya chhan.
धन्यवाद, वू भौत हि बढ़िया छन.


 
                              End  of   Lesson  Thirteen.

C.S.Mehta

  • Full Member
  • ***
  • Posts: 248
  • Karma: +2/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #26 on: January 03, 2012, 01:16:06 PM »
m.s.mehta ji nice topic
                                    thank you

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
BY Khushal Singh Rawat

आवा गढ़वाली शिकला

[size=0]LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND  ENGLISH [/size]
VIERZEHNTE LEKTION : FOURTEENTH  LESSON : CHOUDON  PATH :
                 
चौदों पाठ   (१)
 ----------------------------------------------------------
                                                                By:   Khushal Singh Rawat , Mumbai

 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Continue from last page.                                                 Page 2 of Lesson fourteen
 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Um halb eins deckt die Mutter den Tisch.
At half-past twelve the mother lays the table.
Sade bara baji bwe tebal( khana Ku) lagand.
साडे बारा बजी ब्वे टेबल (खाणा कु ) लगान्द .


Vor jeder Person steht ein Teller.
 

In front of each person stand a plate.
Har ek mankhi samni ek thakulu laguen ch.
हर एक मन्खी का समणि एक थकुलू लगयूं च.   
 

Nehen jedem Teller liegen ein Messer und eine Gabel;

Beside each plate lie a knife and a fork.
Har ek thakula ka samni ek chhuri ar kantu cha.
हर एक थकुला का समणी एक छुरी अर काँटु च.
 


hinter jedem Teller liegt ein Loffel.
har ek thakula ka paithar ek chimcha bhi cha.
हर एक थकुला का पैथर एक चिम्चा भी च.


Auf dem Tisch stehen auch ein Salzfass, der Brotkorb.
On the table stand also a salt-cellar, the bread basket.
Tebal ma Loona ku bhaandu, roti ki kandi bhi cha.
टेबल माँ लूण कु भांडू , रोटी कि कंडी भी च.

Wir essen Fleisch mit einer Gabel und schneiden es mit einem Messer.
We eat meat with a fork and cut with a knife.
Ham shikar tai kanta la khanda chha ar chhakul la katda chha.
हम शिकार तै कांटा ल खांदा छ अर चकु ला कटदा छा.


Die Englander trinken Tee aus Tassen. Bier trinkt man aus einem Bierglas.

 The English drink tea out of cups.One drinks beer out of a beer glass.
Angrej chya tai kap ma pindee.  Beer tai beer glass la pindee.
अंग्रेज च्या तै कप माँ पिन्दी. बिअर तै बिअर का गिलास ल पिन्दी .

Das Essen ist fertig.  Setzen wir uns.  Behmen Sie Suppe ?  Nein, danke.
The meal is ready. Let us sit down. Do you take soup ? No, thank you.
Khaana ku taiyar cha. Chala Baithi joula. Kya tum soop pela ? Na, dhanyabad.
खाणा कु तैयार च. चला बैठि जौला . क्या तुम सूप पेला ? ना, धन्यवाद. 


Essen Sie Gern Fisch ? Danke, ich esse Fisch sehr gern. Bedinen Sie sich !
Do you like fish ? Thanks, I like fish very much.

Kya tum machha pasand karila ? Dhanyabad, mithai machha bhandya bhala lagdi.

क्या तुम माछा पसंद करीला ? धन्यवाद, मिथै माछा भड्या भला लगदी.
 


Bitte, reichen Sie mir das Brot. Mochen Sie noch etwas ? Ein klein wenig.
Please pass the bread. Would you like more ?Just a little.
Kripa kairi ki roti de dyawa. Hori khaila tum ? Jarraa si.
कृपा कैरी कि रोटी दे दयवा. होंरी खैला तुम ? जर्रा सि.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
END OF LESSON  FOURTEEN.   चौदों पाठ ख़तम .

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #28 on: January 15, 2012, 04:20:00 AM »

आवा गढ़वाली शिकला

[size=0]LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND  ENGLISH
 
FUNFZEHNTE  LEKTION : FIFTEENTH LESSION : PANDRON PATH                     [/size]
[/i] [size=0]                                [/size]पंद्रौं   पाठ
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
[size=0]                                                                                        BY : खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 [/size]
a GERMAN :  Die sonne ist am Himmel.
English :  The sun is in the sky.
Roman Garhwali : Suraj asmaan ma cha.
गढ़वाली : सूरज असमान मा चा.
Am Tage konnen  wir gut sehen, weil die Sonne uns Licht gibt.
In the day time we can see well, because the sun given us Light.
 Din ma ham bhali ke dekhi sakdawa, kilai ki suraj hamtai ujyalu deend.
दिन मा हम भली  के देखि सक्दावा, किलै कि सूरज हमते उज्यालू  दींद.
[/size]
   Es ist jetzt hell, weil die sonne am Himmel ist.
It is light now because the sun is in the sky.
 Itun jug ujyalu cha kilai ki suraj asmaan ma cha.
इतन जुग उज्यालू चा किलै कि सूरज असमान मा चा.
[/size] In der Nacht ist es dunkel. Wenn der Mond am Himmel steht, konnen wir ein wenig sehen.
At night it is dark. When the moon is in the sky we can see a little .
 Raati ma andheru cha. Jab  joon (chand) asmaan ma raind ta ham jarasee dekhi sakdawa .
रात मा अंधेरु चा. ज़ब जून असमान  मा रैंद[/size] त हम जरा सी  देखि सक्दावा.

[/size]Das Mondlicht ist viel schwacher als das Sonnenlicht.
Moon light is much weaker than sunlight.
 Junyali  raat suraj ku ujyalu se kamjor cha.
जुन्याली रात सूरज कु उज्यालू से कमजोर च.

[/size]Heute Abend wird der Mond scheinen.
To-night the moon will shine
Aaja ki raat Junyali raat hoon
[/size]आजा कि रात जुन्याली रात हूण
 
Wir werden den Mond und die Sterne am Himmel sehen.
We shall see the moon and the stars in the sky.
Ham asmaan  ma joon ar gaina dyakhla.
[/size]
हम  सरग  मा जून अर गैणा  द्यख्ला.
 
[/size]Wenn wir in der Nacht sehen wollen, mussen wir Licht machen.
If we want to see at night we have to make light.
Agar ham raat ma dyakhan chaanda ta ham tai  karan pwadalu.
[/size]अगर हम राति म द्यखण   चांदा [/size] [/size]त हम तै उज्यलू   करण  प्वाडालू  .

In diesem Zimmer haben wir elektrisches Licht.
In this room we have electric लाइट.
 ye kamra ma bijalee ku ujyalu cha.
[/size]
ए कमरा मा बिजली कु उज्यलू चा.
[/size] Wenn ich das  Zimmer verlasse, schalte ich das elektrische Licht aus.
When I leave the room, I switch off the electric light.
 Jab mi kamra bati bhair jaandu ta mi bijali ku  ujyalu band kairi deendu.
ज़ब मि कमरा बटी   भैर जांदू त [/size] मि बिजली कु उज्यालू बंद   कैरि दींदु .

[/size]Der Schalter ist rechts von der Tur.
The switch is on the right of the door.
 Darwajaa ka dhain taraf batan cha.
दरवाजा का धैण तरफ बटन चा .

[/size]Bitte, schalten Sie das Licht ein! In der Kuche haben wir Gaslicht.
please switch on the light!  In the kitchen we have gaslight.
 kripa kairi ki laita ku batan chalu karaa!  Raswada ma gaisa ki lait cha.
कृपा कैरि कि उज्यालू कु बटन चालू करा[/size]! [/size] रस्वाडा मा गैस कि लैट चा.
[/size] Gas schaltet man nicht ein, man zundet es mit einem Streichholz an.
Gas is not switched on, it is lit with a match.
Gaisa ku batan chaloo neech, yu salwe la jagand.
 
गैस कु बटन चालू नीच. ए सल्वे ल जगंद.
[/size] Die Sonne gibt uns nicht nur Licht, sondern auch Warme.
[/b][/i][size=0][/size]The sun gives us not only light  but also warmth.
 Suraj hamtai kewal ujyalu hi ni deendu balki garmi bhi deend.
सूरज हम तै  केवल उज्यलू ही नि दींदु [/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]बल्कि गर्मी भी दींद.

[/size]In winter heizen wir den Ofen, um uns zu warmen.
 In winter we heat the stove in order to warm ourselves.
Thanduen ma ham aputhai garam rakhna ka wasta chuloo jalanda.
ठड़ी   मा हम अपु थई गरम रखणा का वास्ता  चु लू जलंदा[/size]
 
[size=0]
[/b][/size] [size=0][/size]Man heizt den Ofen mit Holz und kohlen.
One heats the stove with wood and coal.
 chulu  lakhudoo ar kweela la jaland.
चु लू लाखुडू अर क्वीला ल जलंदा.
[/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]Die Englander haben Kaminfeuer in  ihren Hausern.
The English have open fires in their houses.
 Angrej apda  gharon ma khula aag jalandee.
अंग्रेज अपड़ा घरों मा खुला आग जलन्दी .

[/size]Wenn es kalt ist, warmen wir uns am afen.
when it it is cold we warm ourselves by the stove.
 Jab thandu lagand ta ham aputhai sigadee la  garam rakhdawa.
ज़ब ठडु लगन्द त हम अपुथई  चुला  ल गरम रख्दावा .
[/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]haben wir gutes Wetter   [size=0][/b][/size][size=0][/size]Wenn die Sonne scheint,
 when the sun shines , we have good weather.
Jab suraj nikland, ta mousama ku mijaj thik raind.
ज़ब सूरज निक्लंद, त मौसम कु मिजाज ठीक रैंदा .

[/size]Wenn es regnet oder schneit, ist das Wetter schlecht.
 When it rains or it snows the weather is bad.
Jab barkha lagand ya ta hewn pwadand tab mausam ku mijaj kharap raind.
ज़ब बरखा लगन्द या ह्वेयूं प्वाडद तब मौसम कु मीजाज  खराप रैंद. [/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size] Der Himmel ist blau, wenn er wolkenlos ist.
The sky is blue when it  is cloudless.
 Sarag neelu raind jab yem  badal ni rainda .
सरग नीलू रैंद ज़ब एम बादल  नि रैंदा. 

[/size]Im Winter schneit es zuweilen.
In winter it snows sometimes.r
Thanduen ma kabi kabar baraf padand.
 
ठंडीयूं मा कबि कबार बरफ   पडंद .

[/size]Der Schnee ist weiss, und er bedeckt die Strassen, die Hauser und die Felder.
The snow is white and it covers the streets, the houses and the fields.
 Huen safed cha ar yu batta, koodon ar  pungadon tai dhaiki deend,
हिवू (बरफ) सफ़ेद चा. अर यु बाटा , कूड़ों [/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]अर पुंग डों  तै   धैकि दीन्द.  [/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]wenn es regnet, sind die strassen nass.
 When it rains, the streets are wet.
Jab barkha hoonda, ta baata bheegi jandi.
ज़ब बरखा हूंद, त बाटा भीगी जन्दीन.

[/size]Wenn die sonne scheint, sind die Strassen trocken,
When the sun shines the streets are dry.
 Jab suraj chamkundu cha ta baata sukhya randeen.
ज़ब सूरज चम्कंद त बाटा सुख्याँ रंदीं.

[/size]Die Sonne scheint, aber es ist nicht zu warm.
The sun is shining , but it is not too warm.
 Suraj nikluen cha, par bhout jyada garam neecha.
सूरज निक्लणु चा, पर भौत ज्यादा गरम नीच.
[/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]Wie ist der Winter in England ? Er ist gewohnlich kalf und nass.
 What is the winter like in England ? It is usually cold and wet.
England ma thandee kanee raind ? Jaada kairi ki thandu ar giloo raind.
इंग्लैंड मा ठंडी कनि रैंद  ?  [/size][size=0][/b][/size] [size=0][/size]जादा कैरि कि ठण्डु अर गिलू रैंद.[/size]
 In London ist es zuweilen neblig.
In London it is sometimes foggy.
Landan ma kabi kabaar  dhundhkar rainda.
लन्दन मा कबि कबार धुंदकार रैंद.

[/size]------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 continue on next page.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
[size=0]
[/b][/size]

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #29 on: January 17, 2012, 11:59:14 PM »
आवा गढ़वाली शिकला [/i][/b][/size]
[size=0]LET US LEARN GARHWALI THROUGH GERMAN  AND  ENGLISH
 

FUNFZEHNTE  LEKTION : FIFTEENTH LESSION : PANDRON PATH
                     [/size]
[/b][/i] [size=0]                                [/size]पंद्रौं   पाठ                            page.2.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 [/size][size=0]                                                                                        BY : खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
continue from last page.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
                            DAS  WETTER  :   THE WEATHER  :  MOUSAM   :  मौसम

Am Morgen geht die Sonne auf, und am Abend geht sie unter.
 In the morning the sun rises and in the evening it sets.
Fazal suraj niklundu cha ar byakhunda yu duboondu cha.
[/size]
फज़ल सूरज निक्लुंदु चा  अर ब्यखुन्दा यु डुबुंदु चा.  [/size][size=0]
 
Im Sommer geht die Sonne fruh auf, um drei Uhr oder um vier Uhr,
In the summer the sun rises early, at three o' clock or at four o'clock,
 Garmee  bagat  ma suraj cham nikali   jand  teen ya char bajee,
[/size]गर्मी बगत सूरज चम्  निकलि  जान्द , तीन या चार बजि .[size=0]

 und die Tage sind lang
and the days are long.
 ar din lamba hundee.
[/size]अर दिन लम्बा हुन्दी.[size=0]

Im winter geht die Sonne spat auf, um sieben oder acht Uhr,
In the winter the sun rises late,at seven or eight o'clock,
 thandeun ma suraj  aber nikland,  saat ya ath baji.
[/size]ठंडीयों मा सूरज अबेर निक्लंद, सात या आठ बजि . [size=0]

und die Tage sind kurz.
and the days are short.
ar din chota hundee.
 
[/size]अर दिन छ्वटा हुन्दी.[size=0]

Um wieviel Uhr wird die Sonne heute Abend untergehen ?
At what time will the sun set to-night ?
Aaj katna bajee suraja n dhalan ?
 
[/size]आज कतना बजि सूरज ढलन ?[size=0]

Gegen acht, oder vielleicht sogar spater.
At about eight or perhaps even later.
Karib aath bajee ya we ka bhi baad ma.
[/size]करीब आठ बजि या वे का भी बाद म.[size=0]
 
Wir sind jetzt im Fruhling, und die Tage werden langer.
It is now spring, and the days are getting longer.
 Ab yu basant cha, ar din lamba hoonda janaa chhan.
[/size]अब यु बसंत चा., अर दिन लम्बा हूंदा जाणा छन.[size=0]

Im Winter sind die Tage kurz, weil die Sonne spat aufgeht und fruh untergeht.
 In the winter the days are short because the sun rises late and sets early.
 Sardeun ma din chota hundee kilai ki  suraj der ma nikland ar cham  doobi jand.
[/size]
सर्दिम  दिन छ्वटा हुन्दी किलै कि सूरज देर म निक्लंद  अर चम् डूबी जान्द . [/size][size=0]
 
Die Sonne geht im Osten auf, und im Westen geht sie unter.
The sun rises in the east and it sets in the west.
Suraj poorab bati nikland ar paschim ma duband.
 
[/size]सूरज पूरब बटी निक्लंद अर पश्चिम म डुबंद. [size=0]

Am Mittag steht die Sonne im Suden.
At mid day the sun is in the south.
Dwaphra khuni suraj dakshin ma raind.
 
[/size]द्वाफरा खुणि सूरज  दक्षिण म रैंद,  [size=0]

Gegenuber dem Suden ist der Norden.
Opposite the south if the north.
Dakhin ka ultu taraf uttar disha cha.
 
[/size]दक्षिण कु उलटू  तरफ उत्तर दिशा च.[size=0]

Der Norden, der Suden, der Osten und der Westen
The north, the south, the east, and the west
Uttar, dakhin, poorab ar pashchim
 
[/size]उत्तर, दक्षिण , पूरब अर पश्चिम.[size=0]

 sind die vier Himmelsrichtungen.
are the four points of the compass.
 kampassa ka char point chhan.
[/size]कम्पासा का चार पॉइंट (कूण) छन.[size=0]

Die Magnetnadel zeigt immer nach Norden.
The magnetic needle always points to  the north.
 Chumbaka ki suyee hamesha uttara taraf mukh karand.
[/size]चुम्बक  कि सुई हमेशा उत्तर तरफ मुख करंद.[size=0]

Die ist ein Regenschirm.
 This is an umbrella.
Yu ek chhatuloo cha.
[/size]यु एक छ्तुलू चा.[size=0]

Wen es zu regnen beginnt, mache ich meinen Regnschirm auf.
When it begins to rain, I open my umbrella.
 Jab barkha lagan shuru hoonda, mi apdu chhatuloo  kholi deendu.
 
[/size]ज़ब बरखा लगण शुरू हूंदा , मि अप्डू  छातुलू  खोली दींदु.[size=0]

Wenn ich im Regen ohne REgenschirm ausgehe,
If I go out in the rain without my umbrella
Agar mi bhair  barkha ma  bagair chhatula ku joloo
 
[/size]अगर मि भैर बरखा म बगैर छातुला कु जोंलू[size=0]

werden meine Kleider nass.
my clothes get wet.
myara laara bheegi jandee.
 
[/size]म्यारा लारा भीगी जंदी .[size=0]

Im Sommer tragen wir dunne Kleider und im Winter dicke.
In summer we wear thin clothes and in winter thick ones.
Garmee ma ham pathla kapda pairda ar sardee ma mwata.
 
[/size]गर्मी म हम पथ्ला लारा पैरदा अर सर्दी म म्वाटा.
[size=0]

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
                               END  OF  LESSON  FIFTEEN.
[/b][/i]

 

Sitemap 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22