Author Topic: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat  (Read 17680 times)

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #50 on: May 31, 2012, 11:43:32 PM »
Sprache lernen Garhwali
                         
आवा गढ़वाली सीखा                   LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH

              SECHSUNDZWANZISTE  LEKTION
                    TWENTY Sixth  LESSON
                        CHHABEESON    PATH
                           
छबीसों   पाठ             [/color][/color][/color]----------------------------------------
              [/color]BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
-------------------------------------------------------------------------
GERMAN, ENGLISH,
ROMAN GARHWALIव गढ़वाली
 
FRAU  SCHULZ  GEHT  ZUM  ZANARZT :
MRS SCHULZ GOES TO THE DENTIST
 
दांतों का डाक्टर म मिसेज  शुल्ज़ ____________________________________________
Frau schulz : Ich habe seit ein paar Tagen starke
Zahnschmerzen. Habt Ihr einen guten Zahnarzt ?
 
Mrs Schulz :  I have had bad toothache for a few
days. Have you a good dentist ?
 
         
Myar dantoon ma kuchh dino batee peeda ch. kya tum m kwee bhaloo se danton ku daktar ch.
म्यार दांतों म कुछ दिनों बटी पीड़ा च. क्या तुम म क्वी भलु सि दांतों कू डाक्टर च.

Frau Lessing :  Ja, ich kann dir meinen Zahnarzt
sehr empfehlen. Er wohut ganz in der Nahe.
Wir waren mit ihm immer sehr zufriden.
Er hat eine leichte Hand, und es tut uberhaupt
nicht weh.
 
[/color]
[/color][/color]Mrs. lessing :[/color][/color]       yes, I can recommend my
 dentist. He lives quite near. We were always
very satisfied with him. He has a light touch
and it doesn't hurt at all.
 
            [/color]  Han, myaru daktar ch. Wu samanee raind. Ham hamesha santusht randawa  wei se. Wu hamesh halku kairiki ar wu dukahndu bhi neech.
हाँ.म्यारु डाक्टर च. वू समणि रैंद. हम हमेशा संतुष्ट रंदवा  वे से. वू हमेश हल्कू कैरिकी  अर वू दुखांदु भी नीच.
Frau S : Ist er teuer ?
     
          Is he expensive ?

       Kya wu maingu daktar cha ?       
         क्या वू मैन्गू डाक्टर च.?

Frau L : Nein, er ist nicht  sehr teuer.

Mrs L. No, he is not very expensive.
 
Na Na. wu bhout mangoo daktar neech.
            न न. वू भौत मैन्गू डाक्टर नीच.
Frua S.: Ich will mir die Adresse
aufschreiben. Wie heisst er ?

Mrs s.:  I will write down his
address. What is his name ?
     
    Me waiku patta lekhi dendu. We ku naam kya ch ?
 मि वेकु पत्ता लेखी देन्दु. वे कू नाम क्या च. ?
Frau L : Er heisst Dr. Bhism Kukreti,
 Garhwal Darshan, Jogeswari,Mumbai.
 
Mrs L :  His name is Dr. Bhism Kukreti,
Garhwal Darshan, Jogeswari, Mumbai.
   
We ku naam ch Dr. Bhism Kukreti, Garhwal Darshan, Jogeswari, Mumbai.
वे कू नाम च डॉ . भीष्म कुकरेती . गढ़वाल दर्शन, जोगेश्वरी , मुंबई.
Frau S. geht zum Telefon .
Hier Frau Schulz. Meine Schwagerin,

Frau Lessing, hat mir Herrn Doktor
empfohlen. Ich habe starke
Zahnschmerzen und mochte
gern Herrn Doktor hesuchen.
 
Mrs S goes to the telephone .
This is Mrs. Schulz speaking .
My sister in law, Mrs Lessing has
recommended Dr. Bhism Kukreti to me.
I have acute toothache and would
like to see the dentist.

 Mrs S daktar tai phone karad.  Me Mrs Schulz bunoo choun. Meri  chacheri bhain Mrs Lessing l  Dr Bhism Kukreti ka bara ma batayee. Mi tai bhout jaada danta ku dard cha  ar mi daktar tai dikhaan chandu. मि . एस डाक्टर तै फोन करंद . मि मि.शुल्ज़ बुनू छौं. मेरी चचेर भैन मि लेसिंग  ल डॉ. भीष्म कुकरेती का बारा बताई . मि तै भौत ज्यादा दांत म पीड़ा होणि च अर मि डाक्टर तै दिखाण चान्दु .   


Die Stimme :Passt es Ihnen morgen,
Mittwoch, um 11 Uhr ?
 
Voice :           Would tomarrow,
Wednessday, at 11 O'clock, be convenient ?

Telephone ma awaaj:  Kya tum parba  buwara din, 11 bajee a sakdawa ?
टेलफोन म आवाज : क्या तुम परबा (भोल ) , बुवारा दिन, ११ बजि आ सक्दावा ?
Frau S;  Ja, danke, das passt mir sehr gut.
 
mrs. S ; Yes, thank you, that suits me very well.
             
 Han, dhanyabad,  yu bagat mikhni theek cha.               
हाँ, धन्यवाद. ए बगत मिखणि ठीक च.________________________________________
 baki hainka panaa ma. continue on next page
 ________________________________________
[/color]
[/color]

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #51 on: June 28, 2012, 11:43:27 AM »
prache lernen Garhwali
                         
आवा गढ़वाली सीखा                   LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
              ACHTUNDZWANZIGSTE LEKTION
                    TWENTY EIGHTH  LESSON
                         ATHAYEESON   PATH
                           
अठाईसों   पाठ             
             BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
                               
-----------------------------------------------------------------------------
GERMAN, ENGLISH, ROMAN GARHWALI व गढ़वाली
 
VERGNUGUNGEN : ENTERTAINMENT : इंटरटेंमेंट 

In Berlin gibt es Theater und Vergnugungsstatten
fur jeden Geschmack.

In Berlin there are theatres and places of entertainment
to suit every taste.

Barlin ma sanima hall ar ghuman phiran ki intertainment
karna ki ar sabu ki pasand ki jagah chhan,
बर्लिन म सनीमा हाल अर घूमण फिरण कि अर  इंटरटेंमेन्ट
करणा  की सबु कि पसंद कि जगह छन. 
 


Frau Schulz ist sehr musikalisch, und fur sie bedeutet
der Besuch eines klassischen Sinfonie-Konzerts hochsten Genuss. Ihr Mann hat einen weniger kunstlerischen Geschmack und zieht es vor, ein Variete zu besuchen.

Mrs Schulz is very musical, and to her a visit to
a classical symphony concert means the highest enjoyment. Her husband has a less artistic taste and prefers to visit a variety theatre.

Misej schulz ganaa bajaan pasand karad, ar wee tai shastriya sangeet ma jaan ma sabse jaada majha and. Wee ka adim tai kalaakarik m swad kam aand ar wu rakam rakam ka hallu ma jaanu pasand karda.
मिसेज शुल्ज़ गाणा बजाण  पसंद करद , अर वी तै शास्त्रीय संगीत म जाण म सबसे ज्यादा मजा आन्द . वी का अदिमी तै  कला म स्वाद कम आन्द अर वू रकम- रकम का हौल्लू म जाणू पसंद करंद.     
Bei den Kindern ist das Kino uberaus beliebt. Den Grossten Spass macht ihnen aber der Zirkus.

With the children the cinema is extremely
popular. But the greatest fun they have is at the circus.
    Chota nounyalun ma sanima bhout jyada prsidh ch. Lekin sarkas ma woonthai sabse bhandya majakiya lagand.
छोटा नौन्यलूँ म  सनीमा भौत ज्यादा प्रसिद्ध च. लेकिन सर्कस वूं तै सबसे भड्या मजाकिया लगद. 


 Herr Lessing liebster Zeitvertreib
ist Billardspielen.

Mr. Lessing's favourite  pastime
is playing billiards.

Mr.  Lessing ku prsidh taim pass billiards khelunu ch.
    मि . ल्यसिंग कू प्रसिद्ध टैम पास बिलिअर्ड खेलणू च.

Auch sein alterer Sohn, der als Student
den ganzen Tag lang uber seinen Buchern sitzt, zieht einen  Zeitvertreib vor, bei dem er sich bewegen und korperlich beschaftigen kann. Bei gutem Wetter macht er abends langere Spaziergange in der schonen, wald- und seenreichen Umgebund Berline.

His elder son also who as a student
sits all day long over his books. Prefers a pastime at  which he can move about and be physically active. In good weather he goes for long w alks in the evenign in the beautiful surroundings of Berlin, with their many woods and lakes.

   Wei ku badoo ladik bhi ek sgolya maphik sarya din ghar ma bathiki apadi kitabo ka dagad ma raind, we tai samaya katna khuni  thoda bhout chaili ki sharirik roop se fit rakhna khuna. Achhu mousam ma wu byakhun da door tak achhu si jagaa ma chalee jand Barlin ma, jakh ki dhand ar lakhudoo randeen.
वे कू बडू लड़िक भी एक स्गोल्या जनु  सर्य दिन घर म बैठीक  अपड़ी किताबो का दगड़ म रैंद, वे तै समय कटणा खुणि थोडा भौत चैली की शारीरिक  रूप  से फिट रखणा खुण चैद . भलु मौसम म वू ब्यखुन्दा दूर तक भलि  से  जगा म चली जान्द  वे बर्लिन म, जख की ढंड  अर लखुडु रंदीं.       


An Sonntagen, an denen er nicht
Fussball spielt, macht er ganz - oder halbtagige Wanderungen, und in seinen Ferien fahrt er ins Gebirge, um auf die Berge zu kletter.

On Sunday, when he does not play football, he makes whole-day or half day excursions, and in his holiday he goes to the mountains to do some climbing.

Etwar khuni , jab wu football ni khelandu, wu sarya din ya adha din ghumna ku chali jand ar wu chhuti ma parwata rohan khuni chali jand.
    इतवार खुनी , ज़ब वू फूटबाल नि खेलंदु, वू सर्य दिन या अधा दिन घूमणा कू चली जान्द अर वू छुटि म पर्वत रोहण खु णि  चली जान्द. 


Fraulein Lessing findet ihre grosste
Freude an geistiger Betatigung, am Lesen guter Bucher und an der Betrachtung der Werke der grossen Maler und Bildhauer.

Miss Lessing finds her greatest joy in mental activity, in the reading of good books and in studying the works of the great  painters and sculptors.

Nounni Lessing tai dimagi kaam karan ma majaa aand, kitabi padhan ma ar rango ku kam ar murty banana ka bara ma jaankari ka bara ma padhna ku.
       नौनी लेस्सिंग तै दिमागी काम करण म मजा आन्द , कितबी पढ़ण म अर रंगों कू काम अर मूर्ती बणाण का बारा म जाण  कारी लीण कू पढ़ण  म.   


Frau Lessing beschaftigt sich lieber
mit Handarbeiten oder Strickerei.

Mrs Lessing prefers to occupy herself
with needlework or knitting.

Misej Lessing paili aphu tai
kadhai - bunnai ka kaam ma byast rakhad.
मिसेज ल्यसिंग पैलि अफु तै कडाही - बुणाई का काम म ब्यस्त रखंद .


____________________________________
 
Continue on next page.
___________________________________

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #52 on: July 02, 2012, 11:43:00 PM »
   Sprache lernen Garhwali
                         
आवा गढ़वाली सीखा                   LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
              ACHTUNDZWANZIGSTE LEKTION
                    TWENTY EIGHTH  LESSON
                         ATHAYEESON   PATH
                           
अठाईसों   पाठ             
             BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
                               
                      (continue from last page)
-----------------------------------------------------------------------------
GERMAN, ENGLISH, ROMAN GARHWALI व गढ़वाली
 
VERGNUGUNGEN : ENTERTAINMENT : इंटरटेंमेंट / मझा करणू 
_______________________________________________

EIN BESUCH IM ZOO : A VISIT TO ZOO:
           
                चिड़ियाघरा  कि  सैर / घूमणू 
Am vorletzten Tag ihres Berliner Aufenthalts gehen die
Kinder in den Zoologischen Garten. Georg und Lotte begleiten sie. Der Autobus Nr. 2 bringt sie fast bis zum Eingang. So viele Leute wollen hinein, dass sei sich am Schalter anstellen musssen. Uber dem Schalter hangt ein Plakat:
________________________
!  KINDER  0.5 M                    )
 !  ERWACHSENE  1.00 M      )
!  Halbe  Preise am Montag.)
!_______________________)

On the last day but one of  their stay in Berlin the
children go to the Zoological gardens. Georg and Lotte accompany them. Bus No.2 takes them almost to the entrance. So many people want to get in that they have to queue up in front of the pay-desk. Above the desk hangs a notice:
________________________
CHILDREN    50  PFENNIGS
 ADULTS        1 MARK
HALF PRICE ON  MONDAY
________________________

Barlin ma raiki akhri din Nounyal zoologikal
gardan gayee.   
Gorg ar Lotte la wunka dagad ma gayee.
[/b]
[/color] Dwee no bas wootai[/b]ekdam gate ka samani[/b][/color] pouchhayee. Painsa deena ka mej ka samani .
lambi lain lagaan pwad . Mej ka maathi ek
[/b]
[/color] notice board latkiun chhayee : ____________________chota nounyal  50 PBadaa log  1 M  Sombar ku adha bhaw.   ____________________बर्लिन म रैकि आखरी दिन नौन्याल जूलोजिकल गार्डन गई. जौरज अर लौटे  ल वूं का दगड़ म गई.द्वी नम्बरा बस वू तै एक दम गेट का सामणि पौंछाई. पैंसा दीणा का  मेज का सामणि लम्बी लेंन लगाण प्वाड़. मेज का  मथि एक नोटिस बोर्ड म ल्यखु छाई :-_______________________छोटो नौन्याल  :  ५० पेनिंग  बड़ा आदिम  : १ मार्क सुम्बार कू अधा भाव [/color][/color] [/color]_____________________________Georg:  Dann geben Sie mir bitte sechs  Karten fur Erwachsene. Hier sind zehn Mark.

Then give me six tickets for adults, please.
[/size] Here are ten marks.

Ta mithai chhai tikat de dyawa, Bada [/size] lokhon ka . E lyawa das mark chhan.
त मि थै छै टिकट दे दयावा , बड़ा आदमियों  का.  इ ल्यावा दस मार्क छन.



Grete : Ich mochte gern die Affen sehen.
[/color][/size] [/color]Sie sind whol dort druben auf dem [/color] grossen Felsen .

I should like to see the monkeys. I suppose
[/color] they are over there on the big rock.

Me bandar dyakhan chandoo. Wu (Bandar)
[/color]wakh ween badee chataan ma whala.
मि बांदर ध्यखण चांदू. वू ( बांदर ) वख़ वीं बड़ी चटान म व्हाला .

Lotte:  Gehen wir hin.
 
Let us go there.
 
Chala ta wakh jounla.
चला त वख़ जौंला .

Tatsachlich tummeln sich auf dem Felsen
[/color]
[/color]die Affen. Die einen sitzen gleichgultig da; [/color]andere jagen einander unter wilden [/color]Schreien, wieder andere stehen am [/color] Rande des Grabens, der sie vom [/color] Publikum treennt, und fangen die [/color]Nusse auf, die die Kinder ihnen zuwerfen.


Monkeys are in fact frolicking about on
[/color]the rock. Some are sitting down looking [/color]indifferent, others are chasing each other [/color]with wild cries, others are again standing [/color] at the edge of  the ditch which separates [/color] them from the public, catching the nuts [/color] which the children are throwing to them.

Bandar dhungon ma bedhangee  harkat kanaa chhan. Kuchh baithi ki alag
[/color]dhang se dyakhana chan, dusra bandar[/b][/color] dusraa bandaron tai jangali harkat kaiki[/b][/color] chidhana chhan. dusra bandar khada [/b][/color]huyan randi  pali ka palya taraf[/b][/color]jakh log khada huyan randeen, kuch [/b][/color]moong fali pakad ke khana chhan, joun[/b][/color] tai nounyal woon phar chutana chhan.[/b][/size][/size]
बांदर ढुंगौं म बेढगी हरकत कन्ना छन. कुछ बैठि की अलग ढंग से  दयखणा छन. दूसरा बांदर हैंका बंदरों तै जंगली हरकत कैरि की चि ढा णा छन. दूसरा बांदर पाली का पल्या तरफ खडा छन जख की लोग बाग खड़ा छन. कुछ मूंगफली पकड़ी कैकी खाणा छन, जौं तै नौन्याल चुटाणा छन.   
[/color][/size][/color]
 

So gehen sie von einem Kafig zum
[/color] anderen und schauen sich alle Tiere [/color]der Schopfung an. Sie verbringen [/color]einen angenehmen und lehrreichen[/color] Nachmittag und fahren gegen Abend [/color]wieder mit dem Autobus nach [/color]Hause zuruck.

In this way they go from one cage to
[/color]another looking at all the animals in [/color]creation. They pass a pleasant and [/color]instructive afternoon and towards [/color]evening they take the bus again to [/color]go home.

Innu kai ki wu nounyal ek  pinjda batee
[/color]hainka pinjada ma sabya janwaron tai [/b][/color]dekhi ki janna rai. woon l ek khushi ku [/b][/color]mahol ma byakhunda bitayee ar bas ma[/b][/color] [/color] baithi kai apda ghour chali gee.
इनु कैरि की वू नौन्याल एक पिंजड़ा बटी हैंका  पिंजड़ा म सब्या गोरु (जानवरों ) तै देखि की जाणा रंदी. वूं ल एक ख़ुशी कू महोल म ब्यखुन्दा बिताई अर बस म बैठि की   अपड़ा  घौर चली गी.

_________________________________________
 
END OF 28TH LESSON     अठाईसौं पाठ ख़तम व्हे गे. 
__________________________________________ 
[/color]
[/color]

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #53 on: July 12, 2012, 11:39:15 PM »
Sprache lernen Garhwali
                          आवा गढ़वाली सीखा
                  LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
               NEUNUNDZWANZIGSTE LEKTION
                    TWENTY NINTH   LESSON
                        UNTEESON   PATH
                      उणतीसौं  पाठ         
             BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
______________________________________________
GERMANY : ENGLISH :  ROMAN GARHWALI ; गढ़वाली
______________________________________________
  AUF DER LANDSTRASSE : ON THE ROAD : सड़क म                         


Die beiden Familien haben beschlossen, die Ferien
an der See zu verbringen .
Sie fahren nach einem Seebad an der Ostsee.
Die jungeren Mitglieder der Familie fahren im
Auto mit Georg am Steuer. Auch Frau Schulz
fahrt mit. Da im Auto nicht genug platz fur alie
 ist, fahren die ubrigen Familienumitglieder
 mit dem Zug.

The two families have decided to spend their
holidays at the seaside. They are going to a
seaside resort on the Baltic Sea. The younger
members of the family are going by car, with
Georg at the wheel. Mrs. Schulz is also going
 with them . As there is not enough room in
the car for all of them, the rest of the family
are going by train.

Dwee kutumb karon l enu swaach ki
samodra kinar ma chhut bitai jai. Wu Baltic
samudra ka chhod par ek resort (hotal) ma janaa
chhan. Jawaan nounyal  Jorg, ju gaadi chalaanu
cha,ka dagad ma janaa chhan.

द्वी परिवारों ल इनु स्वाच की समोद्र किनर मा छुटि
बितै जै . वू बाल्टिक समोद्र का छोड़ पर एक होटल /
रिसोड़ पर जाणा छन. जवान नौन्याल जोंर्ग,जु की गाडी
चलाणू च, का दगड़ म  जाणा छन.   


Es dauert fast eine Stunde, bis sie aus Berlin
 heraus sind. Dann fahren sie durch die
Vororte, bis sie endlich die offene
Landstrasse erreichen.

It takes almost an hour before they are out
of Berlin. Then they drive through the
suburbs until at last they reach the open road.

Berlin bati bhair janaa khuni karib ek ghanta
lagad. We ka bad bhaira ki shahra ki sadak ma
jandee jab tak ki wu khuli sadak ma
ni pouchhanda.

बर्लिन बटी भैर जाणा  खुणि करीब एक घंटा लगद.
वे का बाद भैर की शहर की सड़क म जंदी ,
ज़ब तक की वू खुली सड़क म नि पौछंदा . 


Wahrend er sich in der Stadt an die
Geschwindigkeitsgrenze von 30 km.
pro Stunde halten musste, fahrt Georg
jetzt schneller und schneller:
50,60,70,90,100 km. Pro Stunde.

While in town he had to keep to the
speed limit of  30 km. per hour, Georg
now drives faster and faster:
50 to 100 km an hour.

Shahar ma we tai kar ki speed 30 Km
ek ghanta rakhan pwadalee, Jorg ab
tej chule tej chalan bati gyayee.
50 bati ki 100 km har ek ghanta  m .

शहर म वे तै कार कि स्पीड ३० कि मि एक घंटा
रखण प्वाडली . जौर्ग अब तेज चुले तेज चलाण
बटी ग्याई. ५० बटी कि १०० कि मि हर एक घंटा म. 


Es ist ein herrlicher Tag. Sie haben das
verdeck zuruckgeschlagen und die
Fenster heruntergelassen. In den Dorfern
und auf den Bauernhofen sehen sie
auch Ziegen, Huhner,Enten,
Gause und Tauben.

It is a glorious day. They have pulled
 back the hood and let down the windows.
In the villages and in the farmyards they
 also see goats, hens, ducks,
geese and pigeons.


yu ek anand dayak din cha.  Woon  gadee
ku chhat ku parda nisoo kai dya ar khidkee
khol dee. Gaon ma ar chhano ma wu bakhra,
kukhda, batakh, shturmurga ar kabotar
dyakhna chhaya.

यु एक आनंद कू दिन च. वून गाडी कू छत कू पर्दा निसु
कै दे  अर खिडकि खोल दी . गाँव म अर छनों म वू
बखरा , कुखड़ा, बदख ,शतुरमुर्ग , अर कबूतर
द्यखणा  छाया .

An einem Bauernhof machen sie fur kurze
 Zeit Halt, um zu versuchen, frische
Milch zu bekommen.

Near a farmyard they stop for a short while
to try and get some fresh milk.

Wu Chhan ka samni thoda bakt khuni ruk
jandee ar koshish kardee ki ek dam taaju
doodh   mili jaa .


वू छन का  समणि थोडा बक्त खुणि रुक जंदी अर
कोशिश  करदी कि  एक दम ताजु दूध मीलि जा .


In dem Bauernhof sieht man die Scheune mit
weit geoffneten Toren. Daneben ist der
Pferdestall, uber dem sich der Heuboden
befindet. Hintr dem Hof ist der Obstgarten
mit Apfelbaumen, Birnbaumen, Kirschbaumen
und Pflaumenbaumen. Die Apfel, Birnen und
Pflaumen sind noch nicht reif. Die Kirschen
waren  im June gepfluckt worden.

In the farmyard you see the barn with wide
open gates. Next to it is the stable, above
which is the hay-loft. Behind the yard is the
 orchard with apple trees, pear trees, cherry
trees and plum trees. The apple,pears and
plum are not ripe yet. The cherries had been
gathered in June.

Chhan ka chouku ma khula darwaju cha. we ka
thik samani ghwada ku ghour cha, jai ka mathee
ghasa ku chhat cha. Yarda ka pichhnai chhod m
 seb ka daala, amrud ka dalaa,cheri ka dalaa,
plam ka dalaa chhan. Seb, amrud ar plam abhi
ni paaka. Cheri Joon ka maina ma todi yali.

छना  क चौकू म एक खुला दरवाजू च.वे का  ठीक सामणि
घ्वाडा कू घौर च, जैक मथि घासा कू छत च. यार्ड का पिछ्न्या
खुणि सेब का डाला, अमरुद का डाला, चेरी का डाला,  प्लम का
डाला छन. सेब अमरुद अर प्लम अभी नि पाका. चेरी जून का
मैना म तोड़ी यली.   


Auf Einladung der Bauersfrau setzte die
Reisegesellschaft sich in den  Obstgarten,
 in den Schatten eines grossen Baumes.
Frau Lessing hatte ihnen einen Korb voll
mit belegten Broten und anderen guten
Sachen mitgegeben. Dazu tranken sie frisch
 gemolkene Milch, die sie von der Bauersfrau
gekauft hatten. Nach ihrem Imbiss gingen sie
in den Hof und sahen zu, wie die Huhner
gefuttert wurdn. Die Kinder schauten auch in
den Kuhstall hinein, wo die Kuhe gemolken
wurden. So verbrachten sie eine interessante
halbe Stunde auf dem Bauernhot.

At the invitation of the farmer's wife the travelling
 party sat down in the orchard in the shade of a
big tree. Mrs. Lessing had given them a basket full
 of sandwiches and other good things. With it
they drank the freshly drawn milk which they
had bought from the farmer's wife. After their
snack they went into the farmyard and watched
the hens being fed. The children also looked into
the cowshed, where the cows were being milked.
 Thus they spent an interesting half hour in
the farmyard.

Kheti Badi karan wala ki janani ka bulan par yatra
karan wala ek chabutra ma ek dalaa ki choun
ma baithee gee. Misej Lyasing l wu tai ek kandi
bhori ki sandwich ar hori chees diyan chaya.
Yon ka dagad wun la ek dam taju nikaleun dooth
pya yi, ju ki kheti badi karn walaa ki
janaani l dya chhai. Ye tai khana ka bad wu
chhan ma gayee ar kukhdoo tai danaa
khilanu dyakh.
Nounyalon n gaudon ka chhan bhi dekhi
jakh ki goudon ku gweelu kanaa chhaya.
In kai woon l ek ruchi walu adha
ghanta wakh bitayee.

खेती बाड़ी करण वला कि जनानी का बुलाण पर यात्रा
कर्ण वला एक चबूतरा म एक डाला का छैल म
बैठी गी. मिसेज ल्यसिंग ला वू तै एक कंडी भोरी
कि सैंडविच अर होंरी चीज दियीं छै. याँ का दगड़
वूं ल एक दम ताजू दूध प्याई , जु कि खेत बाड़ी
करण वला कि जनानी ल दियूँ छाई .
ये का बाद वू छन म गई अर कुखडु तै दाणा खिलाण
दयाखणा रै .नौन्यालो न गौडो कि छन भि दयाख
जख कि गौडों कू ग्वील कर्ण भि दयाख .
इन कै वूं  ल एक आनंद दायक  अधा घंटा
वख़ बिताई.
 
Dann stiegen sie wieder ins Auto und fuhren weiter.
Der Wagen blieb plotzlich stehen, und Georg konnte
 ihn nicht wieder in Bewegung bringen.

They got back into the car and drove on.
The car stopped suddenly and Georg could
not get it going again.

Wu wapas apadi kar ma jandi ar gadi chalaan
bati gee. Achan chak kar ruki gya ar jourj hori
ni chalaa sakoo.

वू वापस अपड़ी कार म जंदी अर गाड़ी चालान बटी जंदी.
अचाण चक कार रुकी ग्य अर जौर्ज होंरी नि चला साकू.

Dann prufte Georg das Wasser im kuhler und ?
, den Motor anzulassen. Es gelang ihm. Dann
rief er Frau Schulz und die Madels, die auf und
abgingen, um sich die Beine zu strecken. Der
Rest der Fahrt verliel ohne weitere
Zwischenfalle, und sie kamen vor Einbruch
der Nacht an ihrem Bestimmungsort an.

Then Georg tested the water in the radiator
and tried to start the engine. He was successful.
Then he called Mrs. Schulz and the girls,
who were walking up and down to stretch
 their legs, The remainder of their drive passed
 without further incident and they arrived at
their destination before nightfall.

Tab Jorg l rediatar ma pani dyakh ar injan shuru
karna ki koshish kayee. We ku kaam bani gya.
Tab wel Misej shulz ar nounue tai  bulayee, ju ki
und ar mathi apda khutu tai seedha karna khuni
chalan lagyan chhai. Bakya ku saffar wun ku
bina kwee ghatna ki beeti gya, ar wu apadi
pounchhna ki jagaa ma byakhunda se paili
pauchhi gain.

तब जोर्ग ल रेडीअटर म पाणि दयाख अर इंजन शुरू
करणा कि कोशिश काई. वे कू काम बणि ग्य. तब वेल
मिसेज शुल्ज़ अर नौनीयों तै बुलाई, जु कि उन्द अर उब
अपड़ा खुटु तै सीधा करणा खुनी चलणा छाया.
बाक्य कू सफ्फर वूं ल बिना क्वी घटना कि बीती ग्य,
अर वू अपड़ी पौंछणा कि जगा म ब्याखुन्दा से पैलि
पौछी गईं .     
__________________________________________

END OF  TWENTY NINTH LESSON
उन्तीसौं  पाठ ख़तम

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #54 on: July 16, 2012, 11:36:43 PM »
Sprache lernen Garhwali
                         
आवा गढ़वाली सीखा                   LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
               NEUNUNDZWANZIGSTE LEKTION
                    TWENTY NINTH   LESSON
                         UNTEESON   PATH
                     
उणतीसौं  पाठ           
             [/color]BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
 
______________________________________________
GERMANY : ENGLISH : 
ROMAN GARHWALI ; गढ़वाली______________________________________________
   AUF  DER  LANDSTRASSE : ON THE ROAD :
सड़क म                          


Die beiden Familien haben beschlossen, die Ferien
an der See zu verbringen .
Sie fahren nach einem Seebad an der Ostsee.
 Die jungeren Mitglieder der Familie fahren im
 Auto mit Georg am Steuer. Auch Frau Schulz
fahrt mit. Da im Auto nicht genug platz fur alie
 ist, fahren die ubrigen Familienumitglieder
 mit dem Zug.
 
The two families have decided to spend their
holidays at the seaside. They are going to a
seaside resort on the Baltic Sea. The younger
members of the family are going by car, with
Georg at the wheel. Mrs. Schulz is also going
  with them . As there is not enough room in
the car for all of them, the rest of the family
are going by train.

Dwee kutumb karon l enu swaach ki samodra kinar ma chhut bitai jai. Wu Baltic samudra ka chhod par ek resort (hotal) ma janaa  chhan. Jawaan nounyal  Jorg, ju gaadi chalaanu cha,ka dagad ma janaa chhan.  द्वी परिवारों ल इनु स्वाच की समोद्र किनर मा छुटि बितै जै . वू बाल्टिक समोद्र का छोड़ पर एक होटल / रिसोड़ पर जाणा छन. जवान नौन्याल जोंर्ग,जु की गाडी  चलाणू च, का दगड़ म  जाणा छन.   

Es dauert fast eine Stunde, bis sie aus Berlin
 heraus sind. Dann fahren sie durch die
 Vororte, bis sie endlich die offene
Landstrasse erreichen.

It takes almost an hour before they are out
of Berlin. Then they drive through the 
suburbs until at last they reach the open road.

Berlin bati bhair janaa khuni karib ek ghanta  lagad. We ka bad bhaira ki shahra ki sadak ma jandee jab tak ki wu khuli sadak ma ni pouchhanda.
बर्लिन बटी भैर जाणा  खुणि करीब एक घंटा लगद. वे का बाद भैर की शहर की सड़क म जंदी ,  ज़ब तक की वू खुली सड़क म नि पौछंदा .   
 
Wahrend er sich in der Stadt an die
Geschwindigkeitsgrenze von 30 km.
pro Stunde halten musste, fahrt Georg
jetzt schneller und schneller:
50,60,70,90,100 km. Pro Stunde.

While in town he had to keep to the
 speed limit of  30 km. per hour, Georg
now drives faster and faster:
50 to 100 km an hour.

Shahar ma we tai kar ki speed 30 Kmek ghanta rakhan pwadalee, Jorg ab tej chule tej chalan bati gyayee. 50 bati ki  100 km har ek  ghanta  m  . 
शहर म वे तै कार कि स्पीड ३० कि मि एक घंटा रखण प्वाडली . जौर्ग अब तेज चुले तेज चलाण बटी ग्याई. ५० बटी कि १०० कि मि हर एक घंटा म.   
Es ist ein herrlicher Tag. Sie haben das
 verdeck zuruckgeschlagen und die
Fenster heruntergelassen. In den Dorfern
 und auf den Bauernhofen sehen sie
auch Ziegen, Huhner,Enten,
Gause und Tauben.

It is a glorious day. They have pulled
 back the hood and let down the windows.
In the villages and in the farmyards they
  also see goats, hens, ducks,
geese and pigeons.


yu ek anand dayak din cha.  Woon  gadeeku chhat ku parda nisoo kai dya ar khidkee  khol dee. Gaon ma ar chhano ma wu bakhra,kukhda, batakh, shturmurga ar kabotar  dyakhna chhaya.
यु एक आनंद कू दिन च. वून गाडी कू छत कू पर्दा निसु कै दे  अर खिडकि खोल दी . गाँव म अर छनों म वू  बखरा , कुखड़ा, बदख ,शतुरमुर्ग , अर कबूतर द्यखणा  छाया .
An einem Bauernhof machen sie fur kurze
  Zeit Halt, um zu versuchen, frische
Milch zu bekommen.

Near a farmyard they stop for a short while
 to try and get some fresh milk.

Wu Chhan ka samni thoda bakt khuni ruk jandee ar koshish kardee ki ek dam taaju  doodh   mili jaa .

वू छन का  समणि थोडा बक्त खुणि रुक जंदी अर कोशिश  करदी कि  एक दम ताजु दूध मीलि जा .
In dem Bauernhof sieht man die Scheune mit
weit geoffneten Toren. Daneben ist der
 Pferdestall, uber dem sich der Heuboden
befindet. Hintr dem Hof ist der Obstgarten
mit Apfelbaumen, Birnbaumen, Kirschbaumen
und Pflaumenbaumen. Die Apfel, Birnen und
Pflaumen sind noch nicht reif. Die Kirschen
 waren  im June gepfluckt worden.
 
In the farmyard you see the barn with wide
open gates. Next to it is the stable, above
which is the hay-loft. Behind the yard is the
 orchard with apple trees, pear trees, cherry
trees and plum trees. The apple,pears and
 plum are not ripe yet. The cherries had been
gathered in June.
 
Chhan ka chouku ma khula darwaju cha. we kathik samani ghwada ku ghour cha, jai ka mathee ghasa ku chhat cha. Yarda ka pichhnai chhod m seb ka daala, amrud ka dalaa,cheri ka dalaa,  plam ka dalaa chhan. Seb, amrud ar plam abhi ni paaka. Cheri Joon ka maina ma todi yali.
छना  क चौकू म एक खुला दरवाजू च.वे का  ठीक सामणिघ्वाडा कू घौर च, जैक मथि घासा कू छत च. यार्ड का पिछ्न्या  खुणि सेब का डाला, अमरुद का डाला, चेरी का डाला,  प्लम का  डाला छन. सेब अमरुद अर प्लम अभी नि पाका. चेरी जून का मैना म तोड़ी यली.   
Auf Einladung der Bauersfrau setzte die
 Reisegesellschaft sich in den  Obstgarten,
 in den Schatten eines grossen Baumes.
Frau Lessing hatte ihnen einen Korb voll
 mit belegten Broten und anderen guten
Sachen mitgegeben. Dazu tranken sie frisch
 gemolkene Milch, die sie von der Bauersfrau
gekauft hatten. Nach ihrem Imbiss gingen sie
in den Hof und sahen zu, wie die Huhner
 gefuttert wurdn. Die Kinder schauten auch in
den Kuhstall hinein, wo die Kuhe gemolken
wurden. So verbrachten sie eine interessante
halbe Stunde auf dem Bauernhot.
 
At the invitation of the farmer's wife the travelling
 party sat down in the orchard in the shade of a
big tree. Mrs. Lessing had given them a basket full
 of sandwiches and other good things. With it
 they drank the freshly drawn milk which they
had bought from the farmer's wife. After their
snack they went into the farmyard and watched
the hens being fed. The children also looked into
the cowshed, where the cows were being milked.
  Thus they spent an interesting half hour in
the farmyard.
 
[/color]
[/color]
[/color]Kheti Badi karan wala ki janani ka bulan par yatra  karan wala ek chabutra ma ek dalaa ki choun  ma baithee gee. Misej Lyasing l wu tai ek kandi  bhori ki sandwich ar hori chees diyan chaya. Yon ka dagad wun la ek dam taju nikaleun dooth pya yi, ju ki kheti badi karn walaa ki  janaani l dya chhai. Ye tai khana ka bad wu chhan ma gayee ar kukhdoo tai danaa khilanu dyakh. Nounyalon n gaudon ka chhan bhi dekhijakh ki goudon ku gweelu kanaa chhaya. In kai woon l ek ruchi walu adha ghanta wakh bitayee.
[/color]
खेती बाड़ी करण वला कि जनानी का बुलाण पर यात्रा कर्ण वला एक चबूतरा म एक डाला का छैल म  बैठी गी. मिसेज ल्यसिंग ला वू तै एक कंडी भोरी कि सैंडविच अर होंरी चीज दियीं छै. याँ का दगड़ वूं ल एक दम ताजू दूध प्याई , जु कि खेत बाड़ी    करण वला कि जनानी ल दियूँ छाई . ये का बाद वू छन म गई अर कुखडु तै दाणा खिलाण दयाखणा रै .नौन्यालो न गौडो कि छन भि दयाख जख कि गौडों कू ग्वील कर्ण भि दयाख .इन कै वूं  ल एक आनंद दायक  अधा घंटा  वख़ बिताई.   
Dann stiegen sie wieder ins Auto und fuhren weiter.
Der Wagen blieb plotzlich stehen, und Georg konnte
  ihn nicht wieder in Bewegung bringen.

They got back into the car and drove on.
The car stopped suddenly and Georg could
 not get it going again.

Wu wapas apadi kar ma jandi ar gadi chalaan bati gee. Achan chak kar ruki gya ar jourj hori  ni chalaa sakoo. वू वापस अपड़ी कार म जंदी अर गाड़ी चालान बटी जंदी.अचाण चक कार रुकी ग्य अर जौर्ज होंरी नि चला साकू. 
Dann prufte Georg das Wasser im kuhler und ?
, den Motor anzulassen. Es gelang ihm. Dann
rief er Frau Schulz und die Madels, die auf und
 abgingen, um sich die Beine zu strecken. Der
Rest der Fahrt verliel ohne weitere
 Zwischenfalle, und sie kamen vor Einbruch
der Nacht an ihrem Bestimmungsort an.
 
Then Georg tested the water in the radiator
and tried to start the engine. He was successful.
Then he called Mrs. Schulz and the girls,
who were walking up and down to stretch
 their legs, The remainder of their drive passed
  without further incident and they arrived at
their destination before nightfall.
 
Tab Jorg l rediatar ma pani dyakh ar injan shurukarna ki koshish kayee. We ku kaam bani gya. Tab wel Misej shulz ar nounue tai  bulayee, ju kiund ar mathi apda khutu tai seedha karna khuni chalan lagyan chhai. Bakya ku saffar wun ku bina kwee ghatna ki beeti gya, ar wu apadi pounchhna ki jagaa ma byakhunda se pailipauchhi gain.
तब जोर्ग ल रेडीअटर म पाणि दयाख अर इंजन शुरू  करणा कि कोशिश काई. वे कू काम बणि ग्य. तब वेल मिसेज शुल्ज़ अर नौनीयों तै बुलाई, जु कि उन्द अर उब  अपड़ा खुटु तै सीधा करणा खुनी चलणा छाया.बाक्य कू सफ्फर वूं ल बिना क्वी घटना कि बीती ग्य, अर वू अपड़ी पौंछणा कि जगा म ब्याखुन्दा से पैलि पौछी गईं .      __________________________________________
 
END OF  TWENTY NINTH LESSON
उन्तीसौं  पाठ ख़तम
[/size][/color]

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #55 on: July 21, 2012, 01:16:57 PM »
Sprache lernen Garhwali
                         
आवा गढ़वाली सीखा                  LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
             
       DREISSIGSTE LEKTION
                       
THIRTIETH LESSON 
                           TEESON   PATH
                     
   तीसौं  पाठ           [/b]
           BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
 
______________________________________________
GERMAN : ENGLISH :  ROMAN GARHWALI ;
गढ़वाली
 
______________________________________________
           AN DER SEE : AT THE SEASIDE:
SAMODRA CHHOD PHAR:  समोदरा छोड़ फर 
Die beiden Familien hatten zusammen eine moblierte
 wohnung in  einem bekanntten Seebad an der Ostsee,
gemietet. Das ist billiger als im Hotel zu wohnen.

The two families had together rented a furnished
flat in a well-known seaside place on the Baltic sea. This is cheaper than living n an hotel. 
 Dwee kutumb karon la ek dagadi  Baltic samodra ka chod par ek flat bhaada ma lyayee. Yu hotal ma rain se sastu chhai.   द्वी कुटुंब (मौ ल ) करों ल इख्या  दगडी बाल्टिक समोद्र का छोड़ पर एक फ़्लैट भाड़ा म ल्याई .

Am ersten Tag, wahrend Frau Schulz damit beschaftigt war auszupacken und alles einzuordnen, gingen die jungen Leute dem Strande Zu.
 On the first day, while Mrs. Schulz was busy unpacking and arranging everything, the young people walked towards the beach.
 Pailya din jab ki Ms Schulz byast chhai samaan kholna phar ar sajaan  phar, jawan log samodra Chhod paidal chalee geen.
 पैल्या दिन ज़ब कि मिसेज शुल्ज़  समान खोलण फ़र अर वे थै सजाण म लगीं  छै , जवान नौना समोद्र का छोड़ का तरफ पैदल चली गीं.     Hilde: Wie schade, dass wir nicht unsere Badesachen mithaben!  Wir hatten im Sand spielen und nachher baden konnen !   What a pity that we haven’t our bathing things with us ! We would have been able to play on the sand and bathe afterwards !   Are ham nahana ku samaan ni lya ! Nathar ham bal ma khelda ar baad ma nahanda. अरे हम  नहाण कू समान नि ल्याया  !
  नथर हम बल म खेलदा अर बाद म नान्दा.    Lotte: Wir warden nachmittags baden gehen konnen.   We shall be able to go bathing in the afternoon.   Ham  byakhunda nahana khuni ja sakda. हम ब्यखुन्दा नहाणा  खुणि जा सकदा .   Hans : Ist jetzt Ebbe oder Flut ?
Is the tide low or high now ?

Itan Jug jwar- bhata nisu cha ki  unchu  ?
   इतन जुग ज्वार- भाटा निसु च कि उन्चु ?     Georg : Weisst du den nicht, dass es an der Ostsse kaum einen Unterschied zwischen Ebbe  und Flut gibt ?   Don’t you know  that on the Baltic there is hardly  any difference  between low tide and high tide ?   Kya tum tai itga bhi pataa neech ki Baltic samodar ma jwar bhata ma khas kwee pharak ni  raindu ?   क्या तुम तै इतगा भि पता नीच कि बाल्टिक समोदर म ज्वार भाटा म खास क्वी फर्क नि रैन्दु .   Gotte:  Ah, die See ! Was fur ein herrlicher Anblick !   Ah, the sea ! What a magnificent sight !   Are wah, Samodra ! kya badhia dyakhunoo cha. अरे वाह वाह, समोद्र ! क्या बढ़िया देखणू च.   Hans: Seht ihr den grossen Dampfer dort am Horizont ? Wo mag der wohl hinfahren ?   Do you see the big steamer there on the horizon ? I wonder where she is going.   Kya tum door aphar badaa badaa  panie ka  jaaj dekhna chha. ? pata ni wa kakh jaand .   क्या तुम अफारक  दूर  बड़ा  बड़ा  पानी का जहाज़  देखणा छावा  ?  पता  नि  वा  कख  जान्द .
_____________________________________________

 
 CONTINUE ON NEXT PAGE.  दूसरा  पतर  म चालू  रालू
_____________________________________________

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #56 on: August 08, 2012, 11:41:06 PM »
Sprache lernen Garhwali
                         
आवा गढ़वाली सीखा                  LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
             
       DREISSIGSTE LEKTION
                       
THIRTIETH LESSON 
                           TEESON   PATH
                     
   तीसौं  पाठ           [/b]
           BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
 
______________________________________________
GERMAN : ENGLISH :  ROMAN GARHWALI ;
गढ़वाली
 
______________________________________________
           AN DER SEE : AT THE SEASIDE:
SAMODRA CHHOD PHAR:  समोदरा छोड़ फर 
______________________________________________

[/color]continue from last page.[/size][/font]
[/color]______________________________________________
 
[/size]
[/font]
[/color]
[/color] DIE HEIMREISE NACH ENGLAND.
[/color] THE  JOURNEY HOME TO ENGLAND.
[/color]GHOUR ENGLAND JANA KI  TAIYARI

[/color] घौर इंग्लैंड जाणा कि  तयारी

[/color]______________________________________________

[/color]
[/color]Wahrend die beiden Familien ihre Ferien an der

[/color] See hatten, erinnerte sich Mr. Brown, dass er

[/color]Herrn Lessing versprochen hatte, ihn zu

[/color]besuchen. Er ging in eine Telefonkabine,

[/color] nahm den Horer ab und sagte :

[/color]westend zweiunddreissig, siebenundsechzig.
[/color]
[/color]While the two families were having the
[/color] holidays at the seaside, Mr. Brown

[/color]remembered that he had promised

[/color] Mr. Lessing to call on him . He went

[/color]into a telephone box, took off the

[/color] receiver and  said :

[/color]Westend three-two, six – seven.
[/color]
[/color]Jabari dwee kutumb  samodra chhod             

[/color]phar chhutee manana chhaya, Mr Brown
[/color] tai yad aye ki wel MLessing tai wada

[/color]kari chhai ki wu wei tai phon karalu.

[/color] Wu telephon ka dabba ma gayee, 

[/color]risibar uthayee ar bwal :

[/color] Westend  teen-dwee, chhai – saat.
[/color]
[/color]जबरी द्वी कुटुंब समोदरा छोड़ फ़र छुटी मनाणा छाया,
 मि ब्रवुन तै याद आई कि वेल मि ल्यसिंग तै
 ब्वालू छाई कि वू वे तै फोन कारलू. वू टेलेफोन का डब्बा

[/color]म गाई अर फोन उठाई अर ब्वाल :
वेस्ट एंड  तीन - द्वी, छै - सात   

[/font]
[/color]Das Madchen ( bei Lessing):
[/color] Hier  bei Lessing.
[/color]
[/color]
[/color]The Maid ( at the lessing’s ): 

[/color] This is Mr Lessings house.
[/color]
[/color] Noukryani (lessing  ka ghour Bati ):
[/color] Yu Mr. Lessing ku ghour cha.
[/color]
[/color]नौकर्यानी (ल्यसिंग का घौर बटी ) :
[/color] यु मि ल्यसिंग कू घौर च.

[/color]
[/color]Herr Brown : Hier Brown. Kann ich

[/color] bitte Herrn Lessing sprechen ?
[/color]
[/color] Mr. Brown : Mr. Brown speaking.
[/color]
 

[/color]May I speak to Mr. Lessing please ?
[/color]
[/color]Mi Mr. Brown bwanu chhoun. Kya mi
 

[/color] Mr. Lyasing dagad bachya sakdoo ?
[/color]
[/color]मि मि. ब्रा उन ब्वनू छौं .
 

[/color]क्या मि मि. ल्यसिंग दगड़ बात कैरि सकदु ?
 

[/color]
[/color]
[/color] Madchen:  Sie sind an die See gefahren,

[/color]nach Juhu, Mumbai.
[/color]Sie werden Ende August zuruck sein.
[/color]
[/color] Maid:  They (Mr. & Mrs.) have gone to

[/color]the seaside, to Juhu, Mumbai.
[/color]They  will be back at the end of August.
[/color]
[/color] Naukryani:  Wu (Mr. & Mrs.) Juhu ,
[/color]Mumbai ma samodra chhod phar

[/color] janyan chhan. 
[/color]Wu log Agast ka akhari ma  aala.
[/color]
[/color] नौकर्यानी : वू ( मि. अर मिसेज) जुहू, मुंबई म
[/color] समोद्र छोड़ फ़र जयाँ छन. 

[/color]वू लोग अगस्त क आखरी म आला .

[/color]
[/color]
[/color] Herr Brown: Ich werde Ende August

[/color] wieder anrufen.
[/color]
[/color] Mr. Brown:  I shall ring again at the

[/color]end of August.
 

[/color]
[/color] Mi phiri Agast ka akhri ma phone karulu.
[/color]
[/color] मि अगस्त का आखरी म फिरी फोन करुलू.
[/color]Es war ihm aber nicht moglich,
die Familie Lessing wiederzusehen, da er plotzlich nach London
zuruckmusstte. Sein Vater war
 
schwer erkrankt, und ein dringendes
Telegramm hat ihn nach London zuruckgerufen. However, it was not possible for him to see the Lessing family again,
as suddenly he had to go back to London. His father had fallen
 
seriously ill and an urgent telegram recalled him to  London. Phir bhi , Lessing ku  kutum thai
dekhnu we khuni yu kan ke bhi ni
whey sakdu chhayi, kilai ki achanak
we tai London jaan pwadnu chhai.
We ku Buba sakht bimar chhai ar 
 
ek jaroori  taarma we tai bulyayun chhai.फिर भि, ल्यसिंग कू कुटुंब थै देखणू वे खुणि, यु
 
कन के भि नि व्हे सकदु छाई , किलै कि अचानक वे तै लन्दन  जाण प्वड़णू छै. वे कू बुबा सख्त
 
बीमार छै अर एक जरूरी
तार म वे तै बुल्या युं छै.     
 
Der Flug von Berlin nach London dauerte etwas uber zwei Stunden.The flight from Berlin to London just took over two hours.Hawa jaaza la Berlin  bati London
thak kewal dwee ghanta se jyada
taim lagaa dya.हवा जहाज़  ल बर्लिन बटी लन्दन थक, केवल द्वी घंटा से ज्यादा टैम लग दे.
 
Nachdem er auch durch die Passkontrolle
gegangen war, sturzte er zu einem Taxi und eilte nach dem Krankenhous, wohin man seinen Vater gebracht hatte.
Glucklicherweise ging es seinem Vater etwas besser, und bald erholte er sich vollig. After he had also passed the passport examination, he rushed to a taxi and
hurried to the hospital to which his father had been taken. Fortunately, his father
was a little better and he soon recovered completely. Passport ki jaanch karna  ka bad m, wel jaldi taxi pakhad ar hospital
pounchh jakh ki we ku  bubaji li jayan
 
chhaya. Takdir l  we ku bubaji thoda bhout thik chhaya ar jaldi wu thik
bhi whey geen. पासपोर्ट कि जांच करण का बाद म, वेल जल्दी टैक्सी  पकड़, अर हॉस्पिटल  पौंछ .जख कि वे कू बुबा जी लि जयाँ छाया.
तक़दीर ल वे कू बुबा जी थोडा  भौत ठीक छाया अर
जल्दी वू ठीक भि व्हे गीं. 
Auch Herr Adams, den Herr Brown in
  Berlin kennen gelernt hatte, blieb
 
nicht mehr langer in Deutschland.Da er es nicht so eilig hatte und nicht gern fliegt, weil er immer luftkrank wird, fuhr er mit der Eisenbahn und
mit dem Schiff. Mr. Adams, whom Mr. Brown had met in Berlin, did not stay much longer in Germany either. As he was not in such a hurry and does not like flying,
because he always gets air –sick, he went by train and boat. Mr. Adam jai thai Mr. Brown Berlin
ma meeli chhai, bhi jyada der
Germany ma ni ruki saaku.Janu ki wu jaldi baaji ma ni chhayee ar hawa jahaj m jaanu pasand ni karadu chhayee, kilai ki we tai ultee
andi chhai , wu rail gadi ma ar
naaw ma gayee. मि. आदम जै थै मि. ब्राउन  बर्लिन म मीलि छै ,भि ज्यादा देर जर्मनी म नि रुकी साकू. जनु कि वू जल्दी - बाजी म नि छाई अर हवा
जहाज म जाणू पसंद नि करन्दू  छै ,
किलै कि वे तै उल्टी आंदी छै,
वू रेल गाड़ी म अर नाव म गाई. 
_______________________________________Danke fürs Lesen und Ihr interesse
 
Thanks for reading and taking interestगढ़वाली भाषा म रूचि लीणा खुणि धन्यवाद._______________________________________________

एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720

  • Core Team
  • Hero Member
  • *******
  • Posts: 40,912
  • Karma: +76/-0
Re: Let us learn German to English to Garhwali by Khusal Rawat
« Reply #57 on: August 23, 2012, 01:14:21 AM »
From : Khushal Rawat

Sprache lernen Garhwali
              आवा गढ़वाली सीखा
                 
LET  US LEARN GARHWALI
             THROUGH GERMAN AND ENGLISH
             
       DREISSIGSTE LEKTION
                        [/b][/size]THIRTIE\TH LESSON 
                           TEESON   PATH
                     
   तीसौं  पाठ           [/b]

           [/color]BY: खुशहाल सिंह रावत , मुंबई
 
______________________________________________
GERMAN : ENGLISH :  ROMAN GARHWALI ;
गढ़वाली
 
______________________________________________
           AN DER SEE : AT THE SEASIDE:
SAMODRA CHHOD PHAR:  समोदरा छोड़ फर 
______________________________________________
[/color][/font]
[/color]
[/color]continue from last page.[/size][/font]
[/color]______________________________________________
 
[/size]
[/font]
[/color]
[/color] DIE HEIMREISE NACH ENGLAND.
[/color] THE  JOURNEY HOME TO ENGLAND.
[/color]GHOUR ENGLAND JANA KI  TAIYARI

[/color] घौर इंग्लैंड जाणा कि  तयारी

[/color]______________________________________________

[/color]
[/color]Wahrend die beiden Familien ihre Ferien an der

[/color] See hatten, erinnerte sich Mr. Brown, dass er

[/color]Herrn Lessing versprochen hatte, ihn zu

[/color]besuchen. Er ging in eine Telefonkabine,

[/color] nahm den Horer ab und sagte :

[/color]westend zweiunddreissig, siebenundsechzig.
[/color]
[/color]While the two families were having the
[/color] holidays at the seaside, Mr. Brown

[/color]remembered that he had promised

[/color] Mr. Lessing to call on him . He went

[/color]into a telephone box, took off the

[/color] receiver and  said :

[/color]Westend three-two, six – seven.
[/color]
[/color]Jabari dwee kutumb  samodra chhod             

[/color]phar chhutee manana chhaya, Mr Brown
[/color] tai yad aye ki wel MLessing tai wada

[/color]kari chhai ki wu wei tai phon karalu.

[/color] Wu telephon ka dabba ma gayee, 

[/color]risibar uthayee ar bwal :

[/color] Westend  teen-dwee, chhai – saat.
[/color]
[/color]जबरी द्वी कुटुंब समोदरा छोड़ फ़र छुटी मनाणा छाया,
 मि ब्रवुन तै याद आई कि वेल मि ल्यसिंग तै
 ब्वालू छाई कि वू वे तै फोन कारलू. वू टेलेफोन का डब्बा

[/color]म गाई अर फोन उठाई अर ब्वाल :
वेस्ट एंड  तीन - द्वी, छै - सात   

[/font]
[/color]Das Madchen ( bei Lessing):
[/color] Hier  bei Lessing.
[/color]
[/color]
[/color]The Maid ( at the lessing’s ): 

[/color] This is Mr Lessings house.
[/color]
[/color] Noukryani (lessing  ka ghour Bati ):
[/color] Yu Mr. Lessing ku ghour cha.
[/color]
[/color]नौकर्यानी (ल्यसिंग का घौर बटी ) :
[/color] यु मि ल्यसिंग कू घौर च.

[/color]
[/color]Herr Brown : Hier Brown. Kann ich

[/color] bitte Herrn Lessing sprechen ?
[/color]
[/color] Mr. Brown : Mr. Brown speaking.
[/color]
 

[/color]May I speak to Mr. Lessing please ?
[/color]
[/color]Mi Mr. Brown bwanu chhoun. Kya mi
 

[/color] Mr. Lyasing dagad bachya sakdoo ?
[/color]
[/color]मि मि. ब्रा उन ब्वनू छौं .
 

[/color]क्या मि मि. ल्यसिंग दगड़ बात कैरि सकदु ?
 

[/color]
[/color]
[/color] Madchen:  Sie sind an die See gefahren,

[/color]nach Juhu, Mumbai.
[/color]Sie werden Ende August zuruck sein.
[/color]
[/color] Maid:  They (Mr. & Mrs.) have gone to

[/color]the seaside, to Juhu, Mumbai.
[/color]They  will be back at the end of August.
[/color]
[/color] Naukryani:  Wu (Mr. & Mrs.) Juhu ,
[/color]Mumbai ma samodra chhod phar

[/color] janyan chhan. 
[/color]Wu log Agast ka akhari ma  aala.
[/color]
[/color] नौकर्यानी : वू ( मि. अर मिसेज) जुहू, मुंबई म
[/color] समोद्र छोड़ फ़र जयाँ छन. 

[/color]वू लोग अगस्त क आखरी म आला .

[/color]
[/color]
[/color] Herr Brown: Ich werde Ende August

[/color] wieder anrufen.
[/color]
[/color] Mr. Brown:  I shall ring again at the

[/color]end of August.
 

[/color]
[/color] Mi phiri Agast ka akhri ma phone karulu.
[/color]
[/color] मि अगस्त का आखरी म फिरी फोन करुलू.
[/color]Es war ihm aber nicht moglich,
die Familie Lessing wiederzusehen, da er plotzlich nach London
zuruckmusstte. Sein Vater war
 
schwer erkrankt, und ein dringendes
Telegramm hat ihn nach London zuruckgerufen. However, it was not possible for him to see the Lessing family again,
as suddenly he had to go back to London. His father had fallen
 
seriously ill and an urgent telegram recalled him to  London. Phir bhi , Lessing ku  kutum thai
dekhnu we khuni yu kan ke bhi ni
whey sakdu chhayi, kilai ki achanak
we tai London jaan pwadnu chhai.
We ku Buba sakht bimar chhai ar 
 
ek jaroori  taarma we tai bulyayun chhai.फिर भि, ल्यसिंग कू कुटुंब थै देखणू वे खुणि, यु
 
कन के भि नि व्हे सकदु छाई , किलै कि अचानक वे तै लन्दन  जाण प्वड़णू छै. वे कू बुबा सख्त
 
बीमार छै अर एक जरूरी
तार म वे तै बुल्या युं छै.     
 
Der Flug von Berlin nach London dauerte etwas uber zwei Stunden.The flight from Berlin to London just took over two hours.Hawa jaaza la Berlin  bati London
thak kewal dwee ghanta se jyada
taim lagaa dya.हवा जहाज़  ल बर्लिन बटी लन्दन थक, केवल द्वी घंटा से ज्यादा टैम लग दे.
 
Nachdem er auch durch die Passkontrolle
gegangen war, sturzte er zu einem Taxi und eilte nach dem Krankenhous, wohin man seinen Vater gebracht hatte.
Glucklicherweise ging es seinem Vater etwas besser, und bald erholte er sich vollig. After he had also passed the passport examination, he rushed to a taxi and
hurried to the hospital to which his father had been taken. Fortunately, his father
was a little better and he soon recovered completely. Passport ki jaanch karna  ka bad m, wel jaldi taxi pakhad ar hospital
pounchh jakh ki we ku  bubaji li jayan
 
chhaya. Takdir l  we ku bubaji thoda bhout thik chhaya ar jaldi wu thik
bhi whey geen. पासपोर्ट कि जांच करण का बाद म, वेल जल्दी टैक्सी  पकड़, अर हॉस्पिटल  पौंछ .जख कि वे कू बुबा जी लि जयाँ छाया.
तक़दीर ल वे कू बुबा जी थोडा  भौत ठीक छाया अर
जल्दी वू ठीक भि व्हे गीं. 
Auch Herr Adams, den Herr Brown in
  Berlin kennen gelernt hatte, blieb
 
nicht mehr langer in Deutschland.Da er es nicht so eilig hatte und nicht gern fliegt, weil er immer luftkrank wird, fuhr er mit der Eisenbahn und
mit dem Schiff. Mr. Adams, whom Mr. Brown had met in Berlin, did not stay much longer in Germany either. As he was not in such a hurry and does not like flying,
because he always gets air –sick, he went by train and boat. Mr. Adam jai thai Mr. Brown Berlin
ma meeli chhai, bhi jyada der
Germany ma ni ruki saaku.Janu ki wu jaldi baaji ma ni chhayee ar hawa jahaj m jaanu pasand ni karadu chhayee, kilai ki we tai ultee
andi chhai , wu rail gadi ma ar
naaw ma gayee. मि. आदम जै थै मि. ब्राउन  बर्लिन म मीलि छै ,भि ज्यादा देर जर्मनी म नि रुकी साकू. जनु कि वू जल्दी - बाजी म नि छाई अर हवा
जहाज म जाणू पसंद नि करन्दू  छै ,
किलै कि वे तै उल्टी आंदी छै,
वू रेल गाड़ी म अर नाव म गाई. 
_______________________________________Danke fürs Lesen und Ihr interesse
 
Thanks for reading and taking interestगढ़वाली भाषा म रूचि लीणा खुणि धन्यवाद._______________________________________________

 

Sitemap 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22