• Welcome to MeraPahad Community Of Uttarakhand Lovers.
 

Articles By Bhisma Kukreti - श्री भीष्म कुकरेती जी के लेख

Started by एम.एस. मेहता /M S Mehta 9910532720, July 26, 2009, 12:54:53 PM

Bhishma Kukreti

उत्तराखंड फिल्म असोसियेसन द्वारा उत्तराखंड फिल्म नीति पर कुछ सुझाव



                                   प्रस्तुति -भीष्म कुकरेती



[ उत्तराखंड फिल्म निर्माण लाभकारी व्यापार कभी नही माना गया। अधिसंख्य निर्माताओं ने भाषा एवं संस्कृति  भक्त बन कुमाउनी या गढवाली फ़िल्में बनाईं और यही  अभी तक  यह उद्यम का रूप नही ले सका है। जब तक उत्तराखंडी फिल्म निर्माण उद्यम का आकार नही लेता अथवा उत्तराखंड सरकार  इसे उद्योग का दर्जा नही देती  उत्तराखंडी फिल्म में ना ही तेजी आयेगी ना ही असली व्यवसायी इसमें लागत लगायेंगे। उत्तराखंड फिल्म असोसियेसन , देहरादून ने सरकार को कुछ सुझाव दिए हैं और वे सुझाव इस प्रकार हैं }

१- उत्तराखंड में फिल्म नगरी नही फिल्म कौम्प्लेक्ष बनना चाहिए

२- फिल्म कौम्प्लेक्ष में पंच सितारा होटल के स्टैण्डर्ड के दस से बारह कमरों के आवासीय  सुविधा हों। इसके अतिरिक्त कुछ कमरे ग्न्रल स्टाफ के लिए हों।

३- भोजन व्यवस्था इस तरह हो कि अन्तराष्ट्रीय स्टार के निर्माताओं को यहाँ ठहरने में दिक्कत ना हो

४-कुछ ऐसी दुकाने हों जो फिल्म निर्माण के लिए कैमरा, लाइटिंग मशीनें , जनरेटर  आदि अन्य सभी मशीने किराए पर दे सकें व साथ में तकनीसियन भी सुलभ हों।

५- यहाँ एडिटिंग, रिरिकौर्डिंग आदि लैब, ध्वनी रिकॉर्डिंग आदि की सुविधा  हों

६ रॉ स्टोक या कच्चा मॉल की सुविधा हो

                           कुमाउनी व गढवाली फिल्मों हेतु वित्तीय सहायता 

१- क्षेत्रीय भाषाई फिल्मो को नकद व अन्य जैसे कर माफी जैसी सहायता मिले

२- हिंदी व अन्य भाषाई फिल्मों के उत्तराखंड में फिल्माकन को प्रोत्साहन दिया जाय   

३- सरकारी हस्त्सक्षेप कम हो।

४- प्रचार प्रसार से हिंदी व अन्य भाषाई फिल्मों के उत्तराखंड में फिल्माकन के लिए निर्माताओं को न्योता भेजा  जाय

५- क्षेत्रित फिल्मन को पुरस्कृत किया जाय

६- अच्छी  क्षेत्रीय भाषाई फिल्मो को अन्तराष्ट्रीय फिल्म फेस्टिवल में भेजने के लिए सहायता दी जाय

७- राज्य में इम्पा जैसी संस्था हो जिससे पंजीकरण  यहीं हो

८ फिल्म कारिंदों व र्च्नाध्र्मिताओं हेतु आवासीय कालोनी हो

९- एक ही असोसिएसन को मान्यता हो

१०  मिनी सेंसर बोर्ड देहरादून में हो

१ १ - बैंक फिल्म निर्माताओं को लोन सुविधा उपलब्ध कराए

                            पाइरेसी रुकवाने हेतु कड़े कदम व कड़े नियम बनाये जायं

पायरेसी रोकने के लिए कड़े नियम व कड़े कदम उठाये जायं

फिल्म प्रदर्शन पहाड़ों में कठिन है अत: सरकारी खर्च पर चलते फिरते प्रदर्शन हौल हों

शहरों में सभी सिनेमाग्रहों में एक शो क्षेत्रीय फिल्मो के लिए बंधित हो

 

[  उत्तराखंड फिल्म असोसियेसन के कोषाध्यक्ष श्री मदन डुकलाण से बातचीत पर आधारित )

Bhishma Kukreti

नंदा जात जागर फड़कि (भाग)-16



गीत एकत्रीकरण -नन्द किशोर हटवाल


इंटरनेट प्रस्तुती: भीष्म कुकरेती



बरातौ वापस जाणो तयार हूण

रिषासौ ह्वेगे सौ पात पिठाई

पंचनाम द्यब्तों की पात पिठाई 

रिषासौ ह्वेगे सी पान सुपारी



बरात वापसी



कविलाश पैटीग्ये इसुर बरात

आज मेरि माता क्या बैनू ब्वलानि

सूणा म्यारा पूतोऊ तू म्यरी बारता



नंदा कू सौर्यास जांदी बगत दुखी होण



कनकै छ्वड़ोलो मी रिसासौ को मैत



कनकै छ्वड़ोलो मी माता जी मैणा

कनकै छ्वड़ोलो मी पिताजी हेमंत

कनकै छ्वड़ोलो मी सातपांच बैण्यो 

कनकै छ्वड़ोलो मी संग की सहेल्यो

कनकै छ्वड़ोलो मी नौख्म्बा डंडऴयाळी

नौखंबा  डंडऴयाळी च चौखंबा च द्वारे   

कनकै छ्वड़ोलो मी नौ नाला मंगरी

कनकै छ्वड़ोलो मी गोदी का भतीजा

कनकै छ्वड़ोलो मी रीठामाळी चौक

कनकै छ्वड़ोलो मी मैन्यु लीगो गोदी

कनकै छ्वड़ोलो मी घड़ेली दगड़ी   

कनकै छ्वड़ोलो मी भौज्याणु संग 


नंदा जात जागर का बाकी भाग -फड़कि (भाग)-17 में

Bhishma Kukreti

गढ़वाली हास्य-व्यंग्य

सौज सौजम मजाक-मसखरी

हौंस इ हौंस मा, चबोड़ इ चबोड़ मा



          मंगलेश डबराल पुष्पेश पन्त,  और शेखर पाठक के फोन कौन टेप कर रहा है ?

             

                                        चबोड़्या-चखन्यौर्या: भीष्म कुकरेती


(s =आधी अ )



  मेरि घरवळिन ब्वाल," नाक कटि गे हमर  सरा मुहल्लामा।"

मीन बोलि," अरे अचकाल बेटि खुलेआल गुंडों दगड़ बि भाजि जावो ना तबि बि नाक नि कटेंदि त फिर अब क्यांक बान हमर नाक कटे?"

घरवळिन ब्वाल," नाक अब बेटी -ब्वारिs भजण से नि  कटदि।"

मीन पूछ, तो फिर व्हाइ क्या च कि बात नाक तलक पौञ्चि गे."

" तुमर क्या तुम त सुबेर सुबेर ऑफिस चलि जांदा। मुहल्लामा मान सम्मान को जबाब त मि तै इ दीण पोड़द कि ना?"घरवळिs जबाब छौ।

मीन पूछ," ह्यां ह्वाई क्या च ? जु हमर मान सम्मान कम ह्वे ?"

" काम वळि बाइ बुलणि छे कि अचकाल स्टेटस सिम्बल बदली गेन।"  घरवळिs जबाब छौ।

मीन पूछ,"अब नया स्टेटस सिम्बल क्या ऐ गे।"

" अब सि प्रेस लगाण वळु बि मुख नि लगांदु" घरवळिs जबाब छौ।

मीन पूछ," प्रेस लगाण वळु मुख नि  लगांदु मतबल?"

" इख तलक कि अंडा बिचण वाळ, भुजि बिचण वळि, रद्दी अखबार अर टीन डब्बा खरीदण वाळ बि हमर दगड़ ब्यापार करणम शरमांदन।" घरवळिs जबाब छौ।

" कनो यूंक क्वी उधार-पगाळ बच्युं च जो इ हमर दगड़ ब्यापार नि करण चांदन?" म्यार सवाल छौ

घरवळिs ऊतर छौ," तुम तैं क्या पता कि हमर फोन टेप नि होण से मुहल्लामा हमर कथगा बेज्जती हुणि च।"

मीन पूछ," फोन टेप नि होणु च मतबल ?"

घरवळिन बोलि," जब बिटेन लोगुं पता चौल कि भाजापाई नेतओं जन कि अरुण जेटली  अर भौत सा उद्योगपत्युं फोन टेप हूणा छन त अब जैक फोन टेप नि हूणा छन वूंकी सोसल वैल्यू खतम इ समझो।"

मीन बोल," मेरी समज मा कुछ नि आणु।"

वींन चिरडेक बोलि," तुमको पता है मंगलेश डबराल पुष्पेश पन्त, प्रभात डबराल और शेखर पाठक  के फोन भी  उनके विरोधी टेप कर  रहे हैं। उनकी भी जासूसी हो रही है। " (जब बि वा भावनात्मक रूप से चिरड्याँदि वा हिंदी म बोलदि).

मीन ब्वाल," मि तै क्या पता?"

मेरि घरवळिन ब्वाल," वै दिन एकाक जणण्वणिम वा अलका डबराल कथगा जोर से घमंड से सुनाणि छे बल वींक जिठा जी प्रभात डबराल को फोन बि टेप हूणु च। वैदिन सौब वींकि छ्वी सुणना छया।"

मीन ब्वाल," हां इखमा क्या च! प्रभात डबराल सूचना विभाग म बड़ो अधिकारी छन तो ऊंका भौत सा विरोधी बि जरूरी होला जो ऊं पर जासूसी करणा होला।"

मेरि घरवळिन  तून दीन्द बोलि," पता च देहरादूनम अपण नौनो ब्यौमा मिसेज मंगलेश डबराल हरेक पौण तै सुणाणि छे बल 'सौरी हाँ ! मै आपको फोन पर पर्सनली इनवाइट नहीं कर सकी क्योंकि हमारे फोन की जासूसी हो रही है'।"

मीन बोल," हाँ ह्वे सकुद च। मंगलेश जी हवाई हिंदी का इथगा बड़ा कवि . अंगरेजी का आर्ट क्रिटिक त ऊंका बि बिंडी विरोधी  ह्वे सकदन अर वो विरोधी मंगलेश डबराल जी की जासूसी करणा होला।"

वीन चिरड़ेक ब्वाल," तुम बि हिंदीम लिखदा त तुमर बि क्वी ना क्वी विरोधी होंद।"

मीन बुलंण चाहि," ह्यां .."

घरवळिन तून दीन्द बोलि," पता च वैदिन नरेंद्र सिंह नेगी सम्मान समारोहमा मिसेज पुष्पेश पन्त बथांद नि थकणि छे कि पुष्पेश जीक फोन टेप हूणु च।"

मीन समजाई," अचकाल टी. वी.  चैनलों म विशषज्ञों बीच बड़ी गळा-काट    प्रतियोगिता चलणी च त क्वि हैंको विशेषग्य पुष्पेश जीक जासूसी कराणु होलु।"

घरवळिन  फिर से तून दीन्द बोलि," इख तलक कि मिसेज शेखर पाठक  मल्ला ताल को एक समारोह मा पाणि पिलाण वाळम बि बुलणि छे बल शेखर जीक फोन टेप होणु च।"

मीन ब्वाल," अरे शेखर जी सामाजिक कार्यकर्ता बि छन त ह्वे गे होलु क्वी विरोधी जो ऊंकी जासूसी करणु ह्वालु। अचकाल फोन -जासूसी भौत सौंग  अर सस्ती जि ह्वे गे।"

घरवळिन चिरड़ेक ब्वाल," तो फिर हमारी जासूसी क्यों नही हो रही है? क्यों नही कोई हमारा फोन टेप कर रहा?"

मीन जबाब दे," अब मि  क्या बथौं बल हमर फोन किलै टेप नि होणा छन? छ क्या च मीम जो म्यार फोन टेप ह्वावो?"     

  घरवळिन आदेस दे "तुम इन कारो गृह मंत्री शिंदे तै चिठ्ठी ल्याखो कि हमर फोन किलै टेप नि हूणा छन ."

मीन बोल ," ह्यां गृह मंत्री खुण चिट्ठी यांकुण भिजे जांद  कि म्यार फोन टेप किलै होणु च ना कि हमर फोन किलै टेप नि हूणा छन"

  घरवळिन आदेस दे," अबि जावो अर कैं जासूसी कम्पनी कुणि ब्वालो कि हमर फोन टेप कारो।"

मीन ब्वाल," पण अपण फोन अफिक टेप कराण?"

वींको जबाब छौ," अब जब हमारी इथगा औकात नी च कि क्वी हमारो फोन टेप कारो तो मुहल्ला मा औकात  दिखाणो बाण अफिक अपण फोन टेप कराण इ पोड़ल। जावो अबी जावो .."

अर  कें   जासूसी कंपनी खोज मा छौं जो म्यार फोन टेप करी साको।   


           



Copyright@ Bhishma Kukreti 3 /3/2013

[सूचना यह लेख  काल्पनिक है ]

Bhishma Kukreti

Balraj Negi: a Dedicated to Uttarakhandi Regional Theatre and Films 
Review of Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) Films -7
                                               Bhishma Kukreti

[Notes on Dedicated personality to regional Theatre and Films; Dedicated personality to Garhwali Theatre and Films; Dedicated personality to Kumauni Theatre and Films; Dedicated personality to Uttarakhandi regional Theatre and Films; Dedicated personality to Mid Himalayan regional Theatre and Films; Dedicated personality to Himalayan regional Theatre and Films; Dedicated personality to North Indian regional Theatre and Films; Dedicated personality to Indian regional Theatre and Films; Dedicated personality to South Asian regional Theatre and Films; Dedicated personality to Asian regional Theatre and Films; Dedicated personality to Oriental regional Theatre and Films]     
     
                 Balraj Negi is a dedicated personality to Garhwali-Kumauni Culture, Garhwali-Kumauni theatres, Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) films. Born in village Bhagauti (Narayan Bagad), Chamoli Garhwal, on 30/6/1960 is student of Poona Film Institute and Ravi Chandra Film Institute, Mumbai. Balraj had interest in drama from his childhood and he played many roles in Ram Leela. When Negi was studying in Karodi Mal College Delhi, Balraj used to take part in Hindi theatre of Delhi. 
                After studying in Poona institute Balraj came to Mumbai and did Garhwali theatre. Balraj Negi played leading roles in Garhwali dramas as Kai ma ni Bulyan directed by Kanta Prasad Garhwali, Satyvan Savitri directed by Vishal Naithani,  Sabun ma Bolya directed by Prem Rangila,  Basant Fyunli and Sutradhar, Jeetu Bagdwal (both directed by Balraj Negi).
  Balraj acted in famous Garhwali film 'Ghar Javain' as leading male character. The film is the most hit film of Garhwali film till date. 
               Balraj Negi acted as leading character in film as 'Bwai ho t ini 'produced by Suraj Sharma and irected by Mahavir Negi; Jiya ki Ladi directed and produced by Pradip Bhandari.
   The dedicate film and drama personality, Bal Raj Negi also worked in tens Garhwali music Albums as Thando Thando hito , Juneli rat etc.
His Hindi Album was appreciated the most. The Uttarakhand governor Hon Sudarshan Agarwal released the said album. Doordarshan broadcasted the said album on the occasion of republic days. 
    Balraj Negi is now as Convener of Rangmandal of Uttarakhand cultural department.
  Balraj Negi is sad that there is no unity among Uttarakhand film creative and there are many film associations but nobody does any concrete works for protection of declining industry.
       
* (Based on telephonic talks with Balraj Negi, Ram Negi and Madan Duklan)
Reference: Bhishma Kukreti, 2013, उत्तराखंडी फिल्मों का संक्षिप्त इतिहास
Copyright@   Bhishma Kukreti 3/3/2013

Review of Garhwali and Kumauni Films (Uttarakhandi) to be continued...8
Notes on Dedicated personality to regional Theatre and Films; Dedicated personality to Garhwali Theatre and Films; Dedicated personality to Kumauni Theatre and Films; Dedicated personality to Uttarakhandi regional Theatre and Films; Dedicated personality to Mid Himalayan regional Theatre and Films; Dedicated personality to Himalayan regional Theatre and Films; Dedicated personality to North Indian regional Theatre and Films; Dedicated personality to Indian regional Theatre and Films; Dedicated personality to South Asian regional Theatre and Films; Dedicated personality to Asian regional Theatre and Films; Dedicated personality to Oriental regional Theatre and Films to be continued...

Bhishma Kukreti

उत्तराखंड  फिल्म बोर्ड की अति आवश्यकता           



                             प्रस्तुती --भीष्म कुकरेती


    उत्तराखंड से जुड़े कई हस्तियों से बातचीत से एक मुख्य बात निकल कर सामने आयी कि गढवाली व कुमाउँनी भाषाई फिल्मों व एल्बमों का विकास भाषा-संस्कृति  संरक्षण एवं विकास हेतु आवश्यक है। कुमाउंनी व गढ़वाली फ़िल्में हिंदी व  हौलिवुड जैसी नही हो सकतीं हैं किन्तु अपनी अलग पहचान वाली फ़िल्में अवश्य बनायी जा सकती हैं जो गढ़वाली एवं कुमाऊं का प्रतिनिधित्व कर सकें।

  यह एक कतु सत्य है कि उत्तराखंड ऐसा राज्य नही बन सका जिसकी कल्पना गढ़वाली व कुमानियों ने आन्दोलन के समय किया था। उत्ताराखंड एक मिनी उत्तर परदेस बन कर रह गया है। जिस तरह गढवाली -कुमाउनी फिल्म उद्यम के प्रति उत्तर परदेस सरकार उदासीन थी उसी प्रकार उत्तराखंड सरकार भी कुमाउंनी व गढ़वाली फिल्मों के प्रति उदासीन ही है।

        गढ़वाली  -कुमाउनी फिल्मों के रचनाधर्मियों की मांगें हैं की उत्तराखंड में उत्तराखंड फिल्म बोर्ड की स्थापना की जय और गढ़वाली -कुमाउनी फिल्म निर्माण की नीति बनाई जाय जो

१- जो  गढ़वाली -कुमाउनी डौक्युमेंट्री फिल्मों से लेकर अन्तराष्ट्रीय स्तर फीचर फिल्मों को प्रोत्साहन दे।

२- फिल्मों को पर्यटन से जोड़ा जाय

३-  फिल्म प्रोडक्सन पर कोई कॉर्पोरेट टैक्स ना लगे

४- सभी तरह के टैक्सों पर १५० % क्रेडिट मिले

५- एक गढ़वाली- कुमाउंनी फिल्म फंड की स्थापना की जाय जिसमें निवेशकों को १५० % रिबेट मिले

६- सभी सिनेमाग्रहों को संवैधानिक हिसाब से गढ़वाली- कुमाउंनी फिल्म प्रदर्शन का नियम

७ -डयूटी फ्री फिल्म निर्माण हेतु मशीनों को सरकारी संरक्षण व फिल्म निर्माण हेतु मशीनों के व्यापारियों को सरकारी संरक्षण। फिल्म निर्माण की सभी सुविधाएं उत्तराखंड में ही उपलब्ध हों

८  - उत्तराखंड फिल्म इंस्टिटयूट की स्थापना जहां क्षेत्रीय नाटकों व फिल्म  निर्माण की तालीम दी जाय

९- फिल्म निर्माण हेतु कम ब्याज पर फंडिंग का इंतजाम हो

१० - रामा जी राव फिल्म सिटी  की तर्ज पर एक उत्तराखंड फिल्म सिटी का निर्माण

११ - फिल्म वितरण की समस्याओं का निदान किया जाय

१२ - उत्तराखंडी  भाषाई फिल्मों के लिए बाजार खोजे जायं एवं वितरण किया जाय

१३- उत्तराखंडी  भाषाई फिल्म उद्यम में प्राइवेट -पब्लिक सहकारिता के रास्ते खोले जायं

१४ - फिल्म फेस्टिवलों का आयोजन किया जाय

१५ - ग्रामीण दर्शकों के लिए मूविंग सिनेमा प्रदर्शन का इंतजाम हो

१६ -पायरेसी रोकी जाय

Bhishma Kukreti

Madan Duklan: A Passionate, Multifaceted Film, Theatre and Literature Activist   
Review of Development of Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) Films -9
                                               Bhishma Kukreti

            Parashar Gaur started Garhwali and Kumauni Film industry because of great passion, for Garhwali-Kumauni culture and language.  Madan Duklan is also an example of great passion for Garhwali-Kumauni culture and literature. Madan has many faces in film and literature creation. Madan is Garhwali language poet, Garhwali language magazine editor, film lyricist, film actor, film screenplay writer and dramatist and Hindi poet too.
                    Born in Khaneta village of Bichhla Bdalpur, Salan of Pauri Garhwal on 10/3/1964, Madan Duklan passed B.Sc .and MA (Public Administration) degree. From his childhood, Madan Duklan was involved in folk dramas and used to take part in many cultural activities of his village and area.                   
           Madan Duklan took professional training for theatre and film production as:



                                     
Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist has 25 years experience of script / song writing and Direction / Acting in Theatre and in Regional Cinema in Uttarakhand.
Madan Duklan a zealous, many-sided film, theatre and writing objector participated in a 45 days production oriented workshop at Dehradun conducted by Mr. Dinesh Khanna of National School of Drama, New Delhi (1993).
Madan Duklan a obsessive, versatile film, theatre and literature campaigner participated in a one month production oriented theatre workshop at Dehradun conducted by Mr. Punit Asthana and organized by Bhartendu Natya Academy, Lucknow in collaboration with Uttarakhand Sanskritik Morcha, Dehradun (1995).
Madan Duklan a loving, talented film, theatre and literature activist attended a one month production oriented theatre workshop at Dehradun conducted by Mr. Sirish Dobhal and organized by National School of Drama in collaboration with Vatayan (1998).
Madan Duklan a fervent, talented film, drama, theatre and literature activist Attended four days workshop on Folk Theatre at Dehradun conducted by Mr. Habib Tanveer and sponsored by Heritage Centre (2000).
Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist is Founder Member & Chief Trustee of Himalaya Lok Shahitya Evam Sanskriti Vikas Trust.
Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist is the Chief Editor of 'Chithee-Patri', quarterly magazine published in Garhwali since 1985.
Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist relayed Garhwali songs / poems from Doordarshan & All India Radio, Nazibabad and Lucknow since 1985.
Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist directed "Gattu Aur Kaljugi Debta" Garhwali Film released by "Swapn Films";directed " Jog Jaani" Garhwali Album released by "T Series";acted in  "Teri Saun"  Garhwali Feature Film; acted in "Aunsi kee Raat"  Garhwali Feature Film;acted in "Shri Dev Suman" Hindi Feature Film;acted in "Garhwali Sholay" Film; acted in "Hantya"Garhwali Film; acted in "Ekhari Maya" Garhwali Film;acted lead role in "Yaad Aali Tehri"; acted in "Gaura"  Garhwali Film; acted in "Meri Tehri" Garhwali album;acted in "Mohna"  Garhwali album;acted in "Jago Jara"  Hindi Doordarshan serial 13 episode;acted in "Daanda Ka Saud Maa" Garhwali album; acted in "Hey Dhanee" Garhwali Album; acted in "Ab Ta Khulali Raat" Garhwali Film;acted in "Jai Kalu Sidh Baba" Hindi Film; acted in "Jhmki Mulaayulu" Garhwali Album
                    Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist has 25 years of working experience in the Garhwali & Hindi theatre;25 years of working experience in Song / Script writing; directed 8 Hindi / Garhwali Street Plays and acted in more than 25 Hindi / Garhwali proscenium / Street plays;acted in Seven Garhwali / Kumauni / Hindi / Himachali Feature and Digital films.
                       Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist conducted and Directed one month's production oriented workshop in Oil & Natural Gas Corporation (ONGC) (1998).
                  Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist is Founder Member of 'Uttarakhand Sanskrit Morcha" a common platform of theatre groups of Dehradun dedicated for the socio-cultural development of Uttaranchal.
                  Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist wrote songs for Teri Soun, Garhwali Sholay,  Hantya,  Gattu aur Kaljugi Debta,  Gaura,  Yaad Aali Tehri Garhwali films.
                    Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist wrote songs for Uttarakhand Ke Rangeet', 'Himalaya Kab Bwalalo',  'Vigyan Chetna' Jai Ganga Maee', 'Uttarakhand Das Baras' Garhwali music albums.
                   Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist published In Dino' (Hindi Poems); Andi Jaandi Saans' (Garhwali songs & poems);'Chehro Ke Ghere' (Hindi Poems in Press);   'Gwathani Ka Gaon Bate' ( A collection poem of 18 prominent Garhwali poets);Paryas' (A collection of Hindi Poems);'Apno Aina Apni Andwaar' (A collection of Garhwali Poems, ready to release); 'Angwal' (A book of Garhwali poems collection with its history from 1850 to 2012).
                     Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist edited 'Chithee-Patri' (Garhwali Quarterly Magazine since 1985),'Himigiri' and 'Uttarakhand Mahotsava-1988 & 2000' souvenir, Co-editor of Gad-Jagar (Published by Akhil Garhwal Sabha, Dehradun) and Co-Editor of 'Himnad' a quarterly Hindi Journal focused on Uttarakhand and published from Delhi. Also edited 'Gwathani Ka Gaon Bate' ( A collection poem of 18 prominent Garhwali poets), souvenir on Silve Jublee of Uttrakhandi Cinema.
                         Madan Duklan a passionate, multifaceted film, theatre and literature activist was also associated with a fortnightly Hindi Journal JANPAKSHA AAJKAL as SAHITYA SAMPADAK and now associated as Literary Editor with Regional Reporter a monthly Hindi magazine.
  Garhwali and Kumauni film industry and literature is developing due to hard work and sacrifice of passionate personality as Madan Duklan.
                     Address of Multifaceted, All-round Film, Theatre and Literature Activist  Madan Duklan:
Chithi-PatriA-16, Rakshapuram (Ladpur)
P.O. Raipur, Dehradun – 248008
Phone- 0135-2788748, 9412993417

Reference: Bhishma Kukreti, 2013, उत्तराखंडी फिल्मों का संक्षिप्त इतिहास
Copyright@   Bhishma Kukreti 4/3/2013

Review of Garhwali and Kumauni Films (Uttarakhandi) to be continued...10

Bhishma Kukreti

गढ़वाली हास्य-व्यंग्य

सौज सौजम मजाक-मसखरी

हौंस इ हौंस मा, चबोड़ इ चबोड़ मा


                                       दांत मंजाणो  कु  ब्रैंड लौं ?


                            चबोड़्या-चखन्यौर्या: भीष्म कुकरेती


(s =आधी अ )


घरवळिन रुस्वड़ बिटेन धै लगैक ब्वाल।" सुणो! तुम दूध लीणों जाणा छंवां तो  जरा दुकान बिटेन 'अक्का' ब्रैंड को टूथ पेस्ट लै आवो! अक्का इ लैन हां। 'क्योंकि बहू  ने सास बनना है ' सीरियल  की खास बड़ी जवान बहू  अक्का  टूथ पेस्ट की ही वकालात करदी।

बेडरूम  बिटेन ब्वेकि धै सुण्याइ," नै नै ! अक्का टूथ पेस्ट ये घरम आयि त मीन आन जल छोड़ी दीण।  पता च 'क्योंकि बहू ने सास बनना है ' सीरियल की खास बड़ी जवान बहू बड़ी दुत्ति च वा त अपण सासु तै मुरिंड बिटेन धकल्याणै कथगा कोशिस करणी रौंदी। वीं दुत्ति भकलौण्युमा कतै नि आण। तू इन कौर दुक्का  टूथ पेस्ट लै आ। 'क्योंकि सास बहू को चैन नही लेने देगी ' की भिभड़ट्या सास की पहली पसंद 'दुक्का ' टूथ पाउडर च।   


वै इ  बेड रूम बिटेन अवाज दे," सूण! दुक्का  टूथ पेस्ट नि लै दुक्का टूथ पेस्टम हिल्दा दांतों तैं ठीक पकड़णै तागत नी च। तू इन कौर  'तिक्का' टूथ पेस्ट लै। 'ससुरजी की बहू' सीरियल को मुरदार  ससुर 'तिक्का'  टूथ पेस्ट से ही अपण नकली दांत मजांदो"

घरवळिन रुस्वड़क दरवजम ऐक ब्वाल," जो ये घरम 'दुक्का' पेस्ट आयि त मीन नास्ता क्या लंच बि नि बणान। याद च तुम तै कि कन 'क्योंकि सास बहू को चैन नही लेने देगी ' की भिभड़ट्या सास 'दुक्का' टूथ पेस्ट को विज्ञापन मा बुल्दि," यदि आप चाहते हैं कि आपकी अड़ियल से अड़ियल बहू आपके कब्जे में रहे तो सुबह शाम 'दुक्का' टूथ पाउडर प्रयोग करें।

मीन ब्वाल," तो बुबा जीक पसंदीदा 'तिक्का' टूथ पेस्ट लयों?

उना ब्वेक आवाज आयि," ये बुड्या क त दिमाग खराब हुयुं च। अरे हमर घरम 'तिक्का' टूथ पेस्ट आलो त मेरि दगड्याणि मि तैं बुड्या समजण बिसे जाला। द्याख नि च टी वी मा 'तिक्का' टूथ पेस्ट को विज्ञापन - बूढ़े से बूढ़े दांतों की रक्षा करता है 'तिक्का " टूथ पेस्ट'"

बड़ो  नौनो अवाज आइ,' डैड! आज मेरी नई गर्ल फ्रेंड आणि च त 'चुम्मा अप' टूथ पेस्ट लयावो। वीं तैं वो ही छोरा पसंद छन जो ' चुम्मा -अप' पेस्ट प्रयोग करदन।

ब्वेक अवाज आइ।" हाँ 'चुम्मा -अप ' टूथ पेस्ट से मी तै क्वी ऐतराज नी च।"

बाबक आवाज आइ," ये ! जू म्यार दगड्यो तै पता चौलल बल तेरि दादि चुम्मा -अप' पेस्ट करदी त दगड्योन मै तै चिरडाण ,बुड्ढ़ी घोड़ी लाल लगाम'. ये घरम 'चुम्मा -अप' पेस्ट  आलो तो मीन फिर से सिगरेट पीण शुरू कौरि दीण"

कणसो नौनोन  धै लगाइ," पापा आज मेरि पुराणि गर्ल फ्रेंड आणि च अर वा वै इ नौनो दगड़ करदी जो 'लव बाइट' टूथ पेस्ट से दांत मंजांदन। आप 'लव बाइट' टूथ पेस्ट जरूर लैन "

मेरि घरवळीन बोलि," चलो  'लव बाइट' टूथ पेस्ट इ लै आवो। मेरी सहेली बुल्दन बल 'लव बाइट' टूथ पेस्ट जवान मानसिकता की निसानी च "

बड़ो नौनन भैर ऐक ब्वाल," नो नो ! माइ दिस  न्यू गर्ल फ्रेंड हेट्स'लव बाइट' टूथ पेस्ट ."

घरवळिन ब्वाल," ठीक च ! मेखुण 'अक्का' ब्रैंड को टूथ पेस्ट लै आवो"

ब्वेन आदेस दे।" मी तै त 'दुक्का' पेस्ट इ चयाणु च"

बुबाक बुलण छौ," तो फिर त मि तै केवल 'तिक्का' टूथ पेस्ट ला"

बड़ो नौनन धमकी दे," जु 'चुम्मा अप' टूथ पेस्ट नि आल त मीन कॉलेज जाण बंद करी दिण"

कणसु नौनोक अल्टिमेटम छौ," तो जु 'लव बाइट' टूथ पेस्ट नि आलो तो मीन औड़ि  औड़ि  कैक फेल ह्वे  जाण"

मी  दुकान बिटेन सब्युं कुण वूंकी पसंदै टूथ पेस्ट लैक औउं।

इथगा मा घरवळिन पूछ," दूध किलै नि लाया?"

मीन ब्वाल," या तो दूध प्यावो या अपण अपण पसंदीदा टूथ पेस्ट से दांत मंजावो"

सब्युंक एकी दगड़ आवाज आइ," हम तै अपण पसंदों टूथ पेस्ट चयाणों च ना कि दूध" 

                       

         

  Copyright@ Bhishma Kukreti 5 /3/2013

Bhishma Kukreti

   Mohit Kumar: The Most Prolific and Professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) Film and album Editor

Review of Development of Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) Films -10
                                               Bhishma Kukreti
[Notes on the Most Prolific and Professionally qualified Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified Garhwali Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified Kumauni Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified Uttarakhand language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Mid Himalayan regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Himalayan regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified north Indian  regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Indian regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified South Asian  regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Asian regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Oriental regional language Film and album editor]

                      Editing is very important aspect of post film production. Editor plays a dynamic role in film making. The film editor works with unprocessed film footage, selecting the shots-scenes and then combining the shots into sequences for creating finished film. The job of editor is an art, using technology and assembling shots logically. The editor works creatively with images, reimages, story, dialogues, music, visuals, performances of actors. The words and works –editor's cuts, director's cuts, final cut, montages, and montage sequences are very common in editing.
                          Initially there was no editing facility in Dehradun the film capital of Uttarakhand. Film makers had to come to Mumbai. However, after digitalization the editing started in Dehradun. There were editors of video films for marriage procession video shooting and they helped Garhwali- Kumauni film industry. However, after Mohit Kumar entering into editorial scene the professionalism took over unprofessionalism attitude in Garhwali-Kumauni film editing works.
               Mohit Kumar belongs to village Shirodi of Nainital . However, but the most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar was born in Paudi on 19/11/1975. After completion graduation, the most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film Editor Mohit Kumar took courses on animation and film editing. Since, there was not much scope in film animation, Mohit paid attention on film editing.
                The most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar is so perfect that every second Garhwali-Kumauni film is offered to Mohit for editing.
               The most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar is also credited to start dubbing in Garhwali-Kumauni film. The dubbing was first initiated in film ' Byau directed  by Hemant Sharma. The most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar took the dubbing technology with ease and his first dubbing work started from 'Dagdya' film.
           When was asked about the financial condition of Kumauni Garhwali film industry, the most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar sadly state that it is very poor as the  Garhwali-Kumauni film producers don't get their money back. When the producers don't get money back the Shaukiya (just for hobby) producers produce 'Uyyad' films.
   The most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar informed that usually by March many films or albums producers go for shooting tp Pahad but this year till date he did not get any information about launch or shooting of new Garhwali-Kumauni film.
            His views are that only society can protect the diminishing industry.   
                      Kumauni-Garhwali film industry is indebted to the most prolific and professionally qualified Garhwali-Kumauni (Uttarakhandi) film editor Mohit Kumar for his professionalism and hard work for fourteen hours per day.
[Based on telephonic talk with Mr. Mohit Kumar 09837726935]
Reference: Bhishma Kukreti, 2013, उत्तराखंडी फिल्मों का संक्षिप्त इतिहास
Copyright@   Bhishma Kukreti 5/3/2013

Review of Garhwali and Kumauni Films (Uttarakhandi) to be continued...11
Notes on the Most Prolific and Professionally qualified Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified Garhwali Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified Kumauni Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified Uttarakhand language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Mid Himalayan regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Himalayan regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified north Indian  regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Indian regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified South Asian  regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Asian regional language Film and album editor; the Most Prolific and Professionally qualified  Oriental regional language Film and album editor to be continued...


Bhishma Kukreti

नंदा जात जागर -फड़कि (भाग)-17 





  गीत एकत्रीकरण -नन्द किशोर हटवाल


इंटरनेट प्रस्तुती: भीष्म कुकरेती



मेघासुर  वध


[नंदा जात जागर में कई अलग अलग  कहानियाँ जुडी हैं। कई क्षेत्रों में दैंतों का संहार की कहानियाँ भी नंदा जात गीतों/जाद्रों में गाये जाते हैं। यथा]


  आज कैली मातान दैंतुं संघार ए

मट्टी जन दैंत  को मॉस झड़ी गे

ढुंग्युं जन दैंतों को हाड झड़ी गे

खोड़ जन दैंतों का रूमा झड़ी गे 

नदी जन दैंतों खून बगी गे

मेघासुर को बढ़ करी गे



नंदा जात जागर का बाकी भाग -फड़कि (भाग)-18 में पढिये / बाँचो


Bhishma Kukreti

गढ़वाली हास्य-व्यंग्य

सौज सौजम मजाक-मसखरी

हौंस इ हौंस मा, चबोड़ इ चबोड़ मा



                                बहुपति वाद के समर्थन  की आवश्यकता क्यो ?





                                चबोड़्या-चखन्यौर्या: भीष्म कुकरेती


(s =आधी अ )



     अचकाल जखि जावो तखि आर्थिक मंदी, रिसेसन की इ छ्वीं लगणा छन। वैदिन वैको नौनु गुणछ लग अर भौत देर तलक रूणु रयो। मीन नौनो बुबा तै पूछ भै ये नौनु तै चुप करावो। नौनो बुबाक जबाब छौ बल यीं मंदी की भंयकर मारम कनै चुप करौं। यू  विदेशी चौकलेटs बान रुणु च जब आर्थिक स्तिथि उच्छाला पर छे त हमन ये  तै विदेशी चौकलेट पर ढबै दे अर अब मंदी की मारमा मि विदेशी चौकलेट मुल्याण (खरीदण) लैक नि छौं। 

     आर्थिक मंदी की मार का कुछ चिन्ह छन जन कि द्रोणाचार्य अपण नौनु अश्वथामा तै दूधो जगा  चूनो पाणि पिलान्दो छौ तो वांको अर्थ च महाभारत का वै ख़ास समौ पर आर्थिक मंदी को जोर छौ। मनमोहन सिंह जी अर पी चिदम्बर जी तै महाभारत पड़ण चयेंद बल कनै वै काल मा आर्थिक मंदी खतम ह्वे।उन त भाजापा वळुन  त बुलण बल जब पांडु की जगा धृतराष्ट्र हस्तिनापुर की गद्दी पर बैठ तबी उख आर्थिक मंदी खतम ह्वे।

     जब क्वी पैल कुत्ता पळण शान समझदो ह्वावो अर अब कुत्ता इलै बिचणु  ह्वावो बल कुत्तों से मनिखों पर कथगा इ बीमारी  ह्वे जांदन तो समझि ल्यावो आर्थिक मंदी चलणि च।

       जब क्वी पैल हर दिन अलग अलग ब्रैंड की कारमा ऑफिस जावो अर अब मुहल्ला मा संजैत/सामुहिक कार पूल की बात कारो तो समजी ल्यावो आर्थिक मंदी मातबर लोगुं तै बि सताणि  च।

  जब क्वी  दाड़ि बणाणो रोज हेयर कटिंग सलून जांदो ह्वावो अर अब अफिक दाड़ी बणावो अर अपण काम अफिक करणों भाषण दीणु रावो त समजी ल्यावो जिलामा आर्थिक मंदी को हज्या फैल्युं च।

   जब कैं कंपनी को मालिक या  डाइरेक्टर हवाई जाज छोड़िक अपण मुलाजिमो दगड़ रेल से यात्रा कारो त समजी ल्यावो प्रदेसम आर्थिक मंदी को मैस्वाग लग्युं च।

    जब गां मा पैल क्वी खाणा खाणों  बाद दस दें जोर की डन्कार मारदो ह्वावो अर अचकाल  खाणा खाणों बाद मुख चुर्याणु ह्वावो तो समजी ल्यावो देसम ग्रामीण आर्थिक मंदी को बथौं चलणु च।

     जब गां मा पैल क्वी कुत्ता तै खाणों खाणों बान  भट्यान्द दै जोर से धै लगांदो ह्वावो ," ये टौमी आ भात खाणों आ" अर  अचकाल चुपकैक कुत्ता तै बासि  तिबासि खाणक खलावो त इखमा समजण चयेंद कि ग्रामीण आर्थिक मंदी की मार चलणी च।

पैल जब क्वी ऑफिसम ऐक कोंटीनेंटल ब्रेक फास्ट का फायदा  बथांद नि अघावो अर अब भारतीय  नास्ता की भरपूर प्रशंसा करदो दिख्यावो तो इखम  द्वी राय नि ह्वे सकदन  कि मंदी को चक्रवात चलणु च।

    जब क्वी बीड़ी सुट्टा लगांद दें बीड़ी  बांटी पीणों बात करदो दिख्यावो तो समजि ल्यावो देसम आर्थिक मंदी को प्रवेश ह्वे गे।

    जब क्वी अपण नौनी-नौनु तै कोचिंग क्लास भिजणो जगा अफु पढ़ाण बिसे जावो त समजि ल्यावो शिक्षा व्यापार मा बि मंदी को ब्लैक बोर्ड ऐ  गे।

   जब जादातर लोग अखबार बंचणो पुस्तकालय जावन तो समजी ल्यावो आर्थिक मंदी को बुखार उतरणम देर च।

जब नौनि या जनानि कृतिरिम सुन्दरता की ना प्राकृतिक सुन्दरता की प्रशंसा करण बिसे जावन तो शर्तिया आर्थिक मंदी को प्रकोप देस पर फैल्युं च।

जब देसम सांझा चुल्हा का इतिहास पर बहस हूण लगि जावो तो समजि ल्यावो आर्थिक मंदी की तैंची असहनीय ह्वे गे।

जब भारत जन देसम विचारक , पत्रकार , नेता एक पतिवाद की बुराई अर बहुपति वाद का फायदा खुज्याण बिसे जावन तो  समजि ल्यावो अमेरिका अर यूरोपमा आर्थिक मंदी अवश्य ही खतरनाक स्तिथि मा च।   

   



 

Copyright@ Bhishma Kukreti 6 /3/2013